Fram till runt jul ungefär så hade vi en otroligt mild vinter. I två veckor hade vi temperaturer på 20-25 plusgrader och det var helt ljuvligt. Istället för att förfrysa fingrarna medan man försöker slänga upp julbelysningen så snabbt det bara går så stod jag i t-shirt och njöt i solen medan jag i lugn och ro monterade renar och lindade ljusslingor runt trädet. Underbart! Och eftersom det höll i sig så länge så började vi så smått hoppas på att vintern kanske inte skulle bli så farlig i år, kanske att vi skulle klara oss från snö och bara få några få minusgrader några dagar?

Icke då. Efter nyår smällde det till och blev kallt, och förra fredagen kom stormen Jonas och kastade sig över USAs östkust med full kraft. Ni har säkert läst om det även i svenska tidningar – det är den värsta snöstorm som drabbat USA på 94 år.

I flera delstater, North Carolina bland annat, rådde undantagstillstånd. Nu imponerar just detta inte så mycket längre, efter fyra år här har vi lärt oss att det inte krävs sådär vansinnigt mycket för att undantagstillstånd ska utlysas. Men denna gången låg det faktiskt lite bakom. Ok, i Sverige skulle det väder som åtminstone rådde här i Summerfield/Greensboro knappast fått någon att höja på ögonbrynen, men saker och ting är ju lite annorlunda här. Det började snöa tidigt på fredag morgon, runt 3-4 på natten nångång. Sen höll det på hela fredagen, och på lördag förmiddag när jag var ute med hundarna var snötäcket 8-10 centimeter tjockt.

Fortfarande inte så imponerande med svenska mått mätt men här innebär såna snömängder att hela samhället har stannat av. Som jag skrivit om förut – här existerar inte vinterdäck, det finns några plogbilar men inte särskilt många och salt finns inte så gott om heller så det är bara de största vägarna som blir plogade och ett ytterst fåtal som eventuellt får lite salt. För övrigt får snön ligga där den faller och sen får man helt enkelt vänta på att det ska börja töa. Tess sammanfattade det hela väldigt bra: ”i Sverige är det mysigt med snö för där fortsätter världen att fungera även om det har snöat, men här stannar hela världen av och man blir helt isolerad!”.

På fredagen var det ändå studiedag i skolan så då spelade det inte så stor roll, men sen var skolan stängd även i måndags och tisdags. På måndagen var jag helt med på att det skulle vara stängt för då var det fortfarande snöigt och isigt på vägarna, men det töade rätt bra på dagarna så på tisdagen var vägarna helt ok att köra på. Men bättre safe than sorry resonerar man här, för några år sedan var det en kille som körde av vägen på väg till skolan på morgonen och både han och hans passagerare dog. Efter det blev man ännu mer rädd att öppna skolorna för tidigt så nu ska det verkligen vara helt isfritt innan man vågar sig på att låta elever och skolbussar ge sig ut på vägarna. På onsdagen var det äntligen såpass bra att man beslöt att skolorna skulle öppna igen, men för säkerhets skull med två timmars senare skolstart så att det helt säkert inte skulle finnas någon isfläck kvar någonstans.

Själv satt jag ändå hemma och jobbade med att få färdigt en sista eftersläpande doktorandkurs, så mig gjorde det väl egentligen inte så mycket att det inte gick att ta sig nånstans. Däremot var det trist att bara kunna gå hemma i den lilla skog vi har här med hundarna, det är roligare att kunna åka iväg med dem och gå på olika ställen istället för samma sträcka varje dag. Dessutom var det svårt att gå i skogen, det kom nämligen inte bara snö utan en hel del isregn också. Dessutom töade det på dagarna och sen frös det på på nätterna så att snön blev sådär jobbig med skare som varken bär eller brister utan nånting mitt emellan. Morris trippade på ovanpå snön men jag och Java hade det desto jobbigare när vi försökte ta oss fram.

Men nu verkar det vara över för denna gången. Idag är det 18 underbara plusgrader och förhoppningsvis kommer nästan all snön försvinna, imorgon ska det bli lika varmt. Det blir säkert en omgång snö till i februari, det brukar det bli, men snart ska det förhoppningsvis bli vår! Jag är verkligen ingen vintermänniska, jag vill ha värme nuuu!