Tomten finns! I kön till Starbuck’s, närmare bestämt.

Efter att ha gått upp jättetidigt imorse (definitionen på jättetidigt är i detta fallet 06.00), ätit frukost, fixat lunchlåda till Tess, gått ut med hundarna, slagit knut på mig själv för att komma på kreativa sätt att få i Java alla fyra mediciner (6,5 tabletter) utan att hon vare sig spottade ut dem, kräktes eller vägrade äta de smaskigheter jag erbjöd för att hon vet att medicinen är gömd inuti, övningskört med Max till skolan, kört till veterinären med Java och suttit i väntrummet och jobbat medan de bytte gipset, så var jag trött. Så där trött så att jag kände att får jag inte en kopp kaffe nu på stört så kommer jag att börja gråta. Innan jag fick åka hem skulle jag dock hämta upp Max på skolan. Han har sin ”hell week” den här veckan, vilket innebär att han har sluttentor i samtliga ämnen. Han har sina tentor på förmiddagarna, så därför hämtar jag upp honom när han är klar vid 10.30 så att han ska slippa sitta kvar i skolan och vänta på skolbussen som går först kl 15.00.

Innan jag hämtade honom körde jag därför till närmsta Starbuck’s för att få i mig lite koffein. Det är återhållsamhet som gäller i ekonomin efter Javas bravader så det var med stor tvekan jag körde dit överhuvudtaget, men nöden har ingen lag. En dubbel tall cappuccino måste det bli om jag skulle överleva dagen!

Vid Starbuck’s var det lång kö till drive through, och när jag äntligen kom fram till luckan för att få mitt kaffe sträckte kassörskan fram mitt kvitto och sa att det var gratis. ”Va?!” sa jag. ”The lady in the car in front of you paid for your coffee” sa hon då. ”Va?!” sa jag, igen. ”Men, hur… alltså… varför?!” ”Hon sa bara att jag skulle önska dig en riktigt god jul!”

Alltså, vad säger man?! Vilken fantastiskt trevlig överraskning, och vilken osjälvisk sak att göra! Jag önskar bara att jag hade kunnat tacka henne men hon hade ju kört därifrån för länge sen förstås, så jag kommer aldrig ens att få veta vem det var. Jag ska absolut göra något liknande för någon annan, vad glad, och paff!, man blir över en så helt oväntad god gärning. Änglar, visst finns dom!

13 reaktioner på ”Tomten finns! I kön till Starbuck’s, närmare bestämt.

  1. Åh, vad fint! Och det är väl det som är grejen, man ska bli sådär paff och tacksam men inte kunna tacka på nåt annat sätt än att göra samma sak för någon annan någon gång!

    1. Jo det är det nog. Men oftast är det ju ändå att man skänker pengar/saker/mat till nån välgörenhetsorganisation, oftast kyrkan, och sen delar de ut det. Men att göra såhär till en fullständig främling utan att veta vart det hamnar så att säga, det har jag aldrig hört talas om. Lär aldrig hända igen, men det gjorde verkligen min dag!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s