Björn hade anmält sig som frivillig (det var åtminstone så som jag valde att uppfatta det) till att hämta tjejerna klockan 06.00 i lördags morse, efter natten på skolan. Så halv 7 stupade Tess i säng. Och vaknade två timmar senare utan att kunna somna om, så det blev inte mycket sömn där…

Jag tog det väldigt lugnt hela dagen och försökte bli frisk, och framåt eftermiddagen började jag känna mig rätt ok igen. Vi var bjudna på middag hemma hos några grannar på kvällen och jag kände att jag nog skulle våga mig dit. Blev jag dålig igen var det ju inte särskilt långt att gå hem igen om det skulle behövas!

Kvällen blev intensiv för alla i familjen Villing. Tess var bjuden på ett sweet 16-kalas i klubbhuset här i området, det var två kompisar som hade fest ihop. Sweet 16 kallas det här när man fyller 16, det är en stor grej till skillnad mot i Sverige där ju 16-årsdagen inte är något speciellt alls. Här är 16 bland annat gränsen för när man kan ta körkort så det är en av anledningarna till att det är så stort.

De som hade festen ville inte ha några presenter utan istället skulle man ha med sig konserver som de sedan skulle skänka till behövande. Man fick en lista med önskvärda konserver, och det som Tess valde att ta med sig var peanut butter och mac&cheese. Very American! 🙂

Max hade en kompis hemma hos sig, de hade bokat in en maratonfilmkväll och skulle äta tacos och kolla på animes i sisådär 6 timmar i sträck. Animes är japanska tecknade eller datoranimerade filmer, som manga ungefär (tror jag, jag är inte så hemma på det men det ser ut som manga i alla fall!).

Så vi var tämligen spridda för vinden i vårt hood på kvällen! 🙂 Björn och jag hade jätteroligt på middagen, vi är några som har startat en ”klubb” här i området som vi kallar för Lennox Woods Supper Club. Jag ska skriva mer om den i ett separat inlägg, men det går ut på att vi bjuder varandra på middag en gång i månaden. Denna gången var det väldigt lyckat, och god italiensk mat. Här är vi med vår närmsta granne MJ (som egentligen heter något ganska långt och krångligt så hon brukar inte ens försöka lära någon säga det utan alla kallar henne MJ helt enkelt 🙂 ).

Redan strax efter klockan 21 ringde telefonen, det var Tess. Hon och fyra kompisar som också varit med på lock-in’en kvällen innan var jättetrötta så de hade lämnat festen och gått hem till oss istället. Nu ringde de i panik eftersom de inte lyckades få igång Netflix på TV’n… Till slut gick det i alla fall så de satt och slötittade på någon film, men när vi kom hem vid 12-snåret hade alla, inklusive Max kompis, åkt hem. Men det var en lyckad kväll för oss allihop, var och en på sitt håll! 🙂