De två återstående dagarna var vi på ”hundstranden”, Walton Rock Beach, båda dagarna. En underbar strand, vi fick verkligen vårt lystmäte av sol och bad. Vågorna var jättehöga, särskilt första dagen, och det var gott om surfare en bit ut där vågorna var som högst. Strömmen var rejält stark så jag vågade mig inte på att simma, men Max simmade ut en bra bit (som tur var såg jag det aldrig annars hade jag nog fått lite panik…). Hundarna, i alla fall Morris, var i sjunde himlen. De flesta hundar sprang lösa på stranden så det fick Morris också göra och han hade fullt upp med att hälsa på alla andra hundar som gick förbi. Java med sitt gips fick finna sig i att sitta kopplad bredvid oss vilket väl inte var helt populärt men inte mycket att göra åt.

Tyvärr klarade vi oss inte från sjukdomar på denna resan heller, men denna gången var det inte jag som var den ”skyldiga”. Max fick maginfluensa när vi var på stranden dag 2, så vi fick raskt åka tillbaka till hotellet. Dan därpå var han dock ok igen, men då blev istället Björn smittad. Typiskt! På kvällen var han i alla fall någorlunda ok och kunde åka med och äta.

Vi tänkte att vi skulle visa våra svenska vänner hur en typisk amerikansk restaurang såg ut, så en kväll var vi på Applebee’s, som är något av en sportbar. Stora tv-skärmar överallt som visar amerikansk fotboll, basket eller hockey, en klassisk bardisk i mitten och bås runt väggarna. Dan efter var vi på Ruby Tuesday, som är ganska likt Applebee’s fast utan tv-skärmar och med en fantastisk salladsbar som man alltid riskerar att äta sig mätt på redan innan huvudrätten kommit in. Väldigt amerikanskt är det på båda ställena och jag tror familjen B tyckte det var kul att ha varit där!

Den 29:e var det så dags att åka hem igen. Vi åkte redan efter frukost eftersom vi hade en lång bilresa framför oss, våra vänners flyg gick senare på dagen. Det kändes riktigt sorgligt att säga hej då så snart, vi hade haft det så mysigt de här dagarna och tiden gick alldeles för fort! Saknar er allihop, hoppas vi ses snart igen! ❤

Hemresan gick över förväntan bra i alla fall. Inga köer alls i princip, inte när man var på väg norrut som vi. 12 timmar tog det, och då stannade vi och åt ett par gånger och dessutom var vi inne och handlade frukostmat till dan efter. Bra jobbat, det är en liten nätt resa på 115 mil!

En liten kuriosa: bensinpriset är rekordlågt här nu. Lägsta pris hittade vi i South Carolina, 1,95 dollar per gallon!

Det motsvarar ett bensinpris på c:a 4,10 kr/liter, om jag räknat rätt. I Sverige ligger väl bensinen på runt 15 kr/litern nu, så det är en viss skillnad. När man berättar det för amerikanerna är det knappt att de tror en… 🙂

När vi kom hem välkomnades vi av två huttrande minusgrader, vilket kändes ännu kallare nu när man fått några dagar i värmen. Katterna visade tydligt sitt missnöje med att vi varit borta; Nisse bajsade i Tess säng och medan vi bytte lakan kissade Gandalf på ett täcke som låg inne i kontoret. Välkommen hem liksom, och ge tusan i att lämna oss ensamma nån mer gång! Att grannen varit här och gett dem mat och klappat dem räknades tydligen inte.

Semestern var underbar i alla fall, trots lång bilresa och magsjuka, och bäst var ju att få återse fina vänner!