Denna sommaren hade vi bestämt oss för att bocka av ännu en del av USA som vi har på vår bucket list: New England! Boston har man ju hört så mycket om, och stränderna i Maine, och Cape Cod och Martha’s Vineyard känns som ett måste att få se när man ändå bor såpass nära som vi gör nu. Däremot fick vi inte heller i år med oss våra barn. 😦 Känns konstigt att åka bara vi två men det är bara att inse att barn växer upp!

Men sagt och gjort, igår startade vi bilen och knappade in vår första anhalt: Allenstown i Pennsylvania:

Att första anhalten blev just Allentown har två orsaker. Dels så var det en ganska lagom sträcka att köra första dagen, särskilt med tanke på att vi kom iväg vid 13-tiden (hundarna skulle tas på långpromenad, huset dammsugas en sista gång för att underlätta för ungarna, kom ihåg-lappar skulle skrivas för sagda ungar och så vidare…), och dels så var det av nostalgiska skäl för Björn. De första åren när han åkte till USA för jobbets räkning, när vi fortfarande bodde i Sverige, så var det ofta Allenstown han åkte till eftersom Mack Trucks hade huvudkontoret där då. Jag har aldrig varit där, inte för att det är så mycket att se precis men ändå kul att komma dit och se hur det ser ut!

Men först gick färden upp genom North Carolina och in i Virginia. Summerfield där vi bor ligger ganska nära gränsen till Virginia så det tar bara en dryg halvtimme att ta sig dit:

Virginia är en vacker delstat, men tyvärr har det aldrig blivit av att vi åkt runt och sett oss omkring här utan mest har det blivit en transportsträcka på väg upp till Washington eller New York. Men jag och Max har åtminstone varit och tittat på Monticello; huset och ägorna där president Jefferson bodde, det var när jag följde med på Max skolresa första våren vi bodde här. I alla fall, Virgina är väldigt mycket gröna kullar och skog:

Eftersom vi åkte den tiden vi åkte så var det väldigt mycket trafik. I Virginia är det dessutom så att man är väldigt hårda vad gäller att hålla hastighetsbegränsningen. På 70 vägar (motsvarande 110-vägar i Sverige) så räcker det att köra en enda mph för fort för att det ska räknas som ett felony-brott och alltså är betydligt allvarligare än en vanlig fortkörning. Alltså aktar man sig noga för att köra för fort här!

Vi stannade i en liten håla och åt lunch. Här är utestället, Fenderz, där man kan få sig en burgare och en öl och lyssna på musik:

Och här har vi köpcentrumet:

När man ser såna här ställen får man en lite större förståelse för hur Trump har kunnat få såna framgångar. Har man bott på ett så här litet ställe i hela sitt liv, känner precis allt och alla där man bor sen generationer tillbaka och kanske knappt varit utanför delstatsgränsen ens, så är det inte så konstigt alls att allt nytt och främmande blir väldigt skrämmande. Kommer det då någon som Trump som eldar på den där rädslan och sen samtidigt säger att han är den ende som kan klara av att skydda folket från faran (dvs. illegala invandrare, ISIS och muslimer i allmänhet) så är man nog tyvärr väldigt benägen att tro på det.

Från Virginia körde vi vidare norrut genom West Virginia.

Virginia delades ju upp i Virginia och West Virginia under inbördeskriget. Det rikare (vad gäller naturtillgångar) West Virginia ville inte tillhöra Virginia när de bröt sig ur unionen och bildade konfederationen tillsammans med andra sydstater. West Virginia stannade kvar i USA, och även efter att kriget var slut och konfederationen upphörde så kvarstod uppdelningen. Det var dagens historielektion, tacka Max för den!

Vi tuffade däremot vidare till Pennsylvania, vars slogan är ”the state of independene” eftersom det var här som självständighetsförklaringen skrevs.

I Pennsylvania ligger Harrisburg, och vi har ju kört förbi här många gånger och sett skyltarna mot staden men aldrig åkt dit. Men är man uppvuxen med Hasse&Tage och har hört Tage Danielssons  monolog om kärnkraftsolyckan i Harrisburg så känns det lockande att få se hur det ser ut i verkligheten. Alltså bestämde vi oss för att ta en avstickare dit nu när vi ändå inte hade barnen med oss (som förmodligen inte hade varit lika intresserade som vi). Att köra in i staden var nästan lite spökligt, husen var väldigt förfallna och det var inte mycket folk på gatorna.

Så närmade vi oss kärnkraftverket, plötsligt såg vi tornen med kylanläggningen och röken som bolmade fram bakom träden:

Här ser man alla fyra tornen, de två till vänster var de som olyckan skedde i och de har aldrig kunnat tas i drift sen, de två till höger är fortfarande aktiva. Kusligt att se!

Vid 22-tiden var vi framme i Allentown och checkade in på hotellet. Sen började en vild jakt på mat. Vi frågade på hotellet och fick anvisningar till en diner som skulle vara öppen dygnet runt, alla andra restauranger förutom snabbmatställen stängde kl 21. Vi körde så som vi trodde att hon sagt och hamnade mitt ute i ingenstans. Vände bilen och körde åt andra hållet, och hittade faktiskt en diner. Parkerade bilen och gick mot dörren. De stängde 20 minuter innan. Både vi och ett pensionärspar som kom dit samtidigt med oss blev djupt besvikna, skulle vi bli tvungna att käka på Taco Bell? Nej, skam den som ger sig. Strax innan diner’n hade jag sett en sportbar som såg öppen ut. Ut på vägen och fram några 10-tals meter så låg den där, nu gällde det bara att lyckas svänga av från vägen också. Det gick inte alls, helt plötsligt var vi ute på highwayen igen… Ett bra tag senare kunde vi äntligen svänga av, vända och köra tillbaka igen.

Nu körde vi lite på måfå åt det hållet Björn kände på sig skulle vara rätt. Och se på tusan, vi hittade inte något matställe men väl en kvällsöppen mataffär. Hallelujah! Avdelningen med färdiglagade rätter var stängd för kvällen men det fanns fortfarande några lådor med sushi kvar. Samt en stor fin ölavdelning! Man kunde mixa ihop ett eget sexpack så vi shoppade loss bland flaskor som såg roliga ut. Notera även att det varnas för att sushin är rå! 🙂

Det kinesiska ölet var lite nostalgi för oss, det drack vi när vi var i Kina 2011. Kul att hitta det här! Beväpnade med sushi och öl körde vi tillbaka till hotellet och käkade där, och drack en öl var innan vi slocknade för natten. Då var klockan över 1 och vi hade kört långt så vi var ganska möra!