Nu är min dator äntligen up and running igen! Ny hårddisk är installerad, så förhoppningsvis ska den inte krascha igen. Dessutom har vi varit iväg på semester en vecka till New York och Niagarafallen, så nu finns det mycket att blogga om! 🙂 Men vi börjar med det här inlägget, som jag nästan hade skrivit färdigt (förutom den allra sista bilden 🙄 ) innan datorn pajade:

Förra veckan var det ju den 4 juli vilket är USA’s nationaldag. Vi såg fram emot att verkligen få fira en nationaldag med pompa och ståt, det är ju inget man är van vid hemma i Sverige direkt även om man försökt att haussa upp det lite de senaste åren. Det skulle bli ett firande i klubbstugan här i vårt område där vi bor, men vi kände att eftersom den var vår första 4th of July så ville vi hellre hänga på stan och se vad som hände där.

Dagen började med parad redan klockan 9.30 på morgonen. Det blev till att ställa klockan så att jag hann med långpromenaden med hundarna först innan vi stack iväg strax innan 9 för att hinna in i tid. Paraden var väl… inte riktigt vad vi väntade oss. Nu är ju detta lilla Greensboro och man kanske inte kan begära för mycket men av någon anledning hade åtminstone jag sett framför mig något ganska så storslaget med häftiga vagnar, konfetti och folk utklädda till George Washington, Lincoln och de andra grabbarna som styrt landet. Så var det inte riktigt, en del av de som var med i paraden verkade snarare ha kommit på dan innan att de skulle vara med och bara satt sig i bilen och åkt med när det var dags… Men som sagt, det var nog jag som hade lite höga förväntningar kanske, det var en lång parad åtminstone så ett och annat guldkorn fanns det ju! Och paraden började faktiskt med att Thomas Jefferson himself kom gåendes, ringandes i en klocka:

Fast allra först åkte en polis som hade sin bästa dag på året. Han fick cirkla runt på sin mc, tuta med jämna mellanrum och plinga lite med sirenen för att se till att jaga bort alla obehöriga från gatan (sen att det inte fanns en levande själ där som inte skulle vara där var en helt annan sak, han måste ju få visa vad han kunde 🙂 ) och se allmänt tuff ut:

Sen kom själva paraden, jag tog kort på det mesta så här kommer en hel hög:

Mustache Mania:

…och Tess är inte sämre hon:

Det är ju valår i år, så en hel del bilar och vagnar åkte runt med kandidater till diverse uppdrag, till exempel den här:

Republikanerna fegade lite och gjorde sin symbol, elefanten, i papier maché:

…medan demokraterna hade med sig äkta vara:

Detta var en del av dem som var med i paraden, det var en hel del till… När detta var slut var det dags att försöka slå världsrekord! Lilla Greesnboro hade bestämt sig för att man skulle försöka slå Las Vegas världsrekord från i våras på flest människor som gjorde high five samtidigt 🙂 Det ville vi ju självklart vara med på. 3502 personer var rekordet på, vi behövde alltså toppa det med två personer (eftersom man ju inte kan göra high five med sig själv som Max så riktigt påpekade när jag var inne på att det räckte med 3503 personer… 🙂 ). Varmt så in i bänken var det, runt 40 grader som det varit de senaste dagarna så det var en svettig väntan på att det skulle bli dags. Det delades ut händer för att göra reklam för evenemanget, de var jättebra att använda till att fläkta sig med!

Var 50:e person som kom in fick en hand på en lång stång, så att man skulle få en uppfattning om hur många vi var och för att underlätta räkningen efteråt:

Till slut var det äntligen dags, vi räknade ner från 20 för att alla verkligen skulle vara beredda och high fiva på samma gång. Jag försökte ta kort precis i det magiska ögonblicket men råkade naturligtvis höja även kamerahanden samtidigt som jag gjorde high five med Max, så jag fick inte med mer än hans öra 🙂 Men man ser ju alla människor och hur imponerande synkade vi är!

Tyvärr lyckades dock inte rekordförsöket, vi var strax under 3000 personer där. Efter detta åkte vi faktiskt hem ett par timmar, det var för varmt för att man skulle orka med att dra runt på stan. Frampå kvällen åkte vi ner igen i alla fall, och gick till Coliseum för att se fyrverkeriet. Det var maffigt och…långt. Väldigt långt. Faktum är att det blev lite tröttsamt till slut, det höll på i 36 minuter (!) och man kan inte tycka att varenda raket som skjuts upp är så fantastisk gång på gång på gång i 36 minuter… Det var en del uppträdanden och ceremonier innan som avslutades med att en orkester spelade medan fyrverkeriet höll på. Tyvärr lyckades de inte synka fyrverkeriet och musiken särskilt bra och dessutom sköt de hela tiden upp raketerna en och en med ett litet mellanrum emellan så det var väl det som gjorde att det kändes lite utdraget. Hade de tryckt ihop det lite med flera raketer nästan samtidigt hade det blivit otroligt häftigt. Man tycker ju att de borde vara proffs på sånt här men GP’s fyrverkeri på nyårsafton är betydligt bättre med mer action! Nu låter jag jättegnällig märker jag och det är inte riktigt meningen, vi blev bara lite förvånade över att det inte var… proffsigare. Men maffigt var det, absolut! Happy 4th of July! 🙂