Igår var det halloween, vår första amerikanska halloween! Vi visste ju förstås att det skulle vara en större grej här än i Sverige, det kommer ju ändå härifrån och dessutom är ju inte amerikanarna kända för att vara minimalister direkt, men vi blev ändå förvånade. Jösses, vilket hålligång! 🙂
Vi hade förstås dekorerat huset och trädgården, det finns miljoner saker att köpa så man får väl samla på sig och köpa nån ny grej varje år. I år blev det spindelnät i buskarna:
…dödskalle på trappan…
…och, naturligtvis, den obligatoriska pumpan!
Tess tyckte att spindelnäten mest såg ut som om någon lindat toapapper runt buskarna, och lite ligger det väl i det… 😳 Å andra sidan kunde ju barnen tro att någon redan gjort ”bus” hos oss så att vi slapp mer av den varan! 🙂 Fast det vete sjutton om någon skulle ha gjort bus även om vi vägrat ge dem godis, vi bor i ett välartat område där man inte sysslar med sånt! 😉
Inomhus hade vi också fixat lite spökstämning, trappan var dekorerad med möss och den söta lilla pumpaljushållaren som Tess och jag hittade på Bath&Body works. Godis i mängder var inhandlat och stod och väntade i skålen:
Från början hade vi en liten svart korp också, men den käkade Java tyvärr upp i ett obevakat ögonblick…
Däremot låg vi ju i lä när man jämförde sig med grannarna. Det märktes att de hållit på med detta några år och hade en hel arsenal med läskiga grejer att pynta trädgården med. Gravstenar med benknotor kringströdda runt omkring, spöken i träden, diverse monster med lysande ögon, you name it… Här är till exempel vår närmsta grannes hus:
I klubbhuset som ligger i vårt område var det halloween-fest. Tess skulle gå trick-or-treat med en kompis så de gick först till festen för att se hur det var. Tyvärr var det bara de minsta barnen där, visade det sig, så de gick aldrig in. Men däremot träffade de på en hel hög med klasskompisar så till slut var de ett gäng på 6-7 stycken som gick runt tillsammans. Klockan 7 var festen över och då hade det blivit mörkt, och ungefär 1 minut över 7 brakade det loss. Dörrklockan ringde oavbrutet och utanför stod diverse fantasifullt utklädda barn. Och vuxna, för den delen! De som hade mindre barn gick ju med, och en del av föräldrarna var också utklädda. När man tittade ut på gatan kunde man tro att det var karneval, massor med folk gick omkring och det stod bilar parkerade överallt (vi bor precis mitt emot klubbhuset dit många kört sina barn till festen). Det var verkligen jättekul, vilken stämning!
Tess och hennes kompis hade klätt ut sig till katter, och var så här söta när de gick iväg:
Min favorit var annars en liten tuff prinsesstjej som kan ha varit högst 4 år gammal. Hon kom alldeles ensam, men jag antar att hennes föräldrar stod bakom knuten. Hur som helst, hon pratade oavbrutet och blev stormförtjust när hon såg våra hundar. Själv hade hon en hund hon också, en blandning mellan labrador och schäfer (jag var oerhört imponerad över att hon, liten som hon var, hade sån koll på vilka raser hennes hund hade!). Hon talade också om att hon älskade godis, och att hennes föräldrar också gjorde det. Jag hade satt godisskålen på golvet när jag satte mig ner och höll i Morris så att hon kunde klappa honom, och sa att ”då blir nog dina föräldrar glada när du kommer hem med allt godis idag då”. ”Jaa”, sa hon och tog ett resolut steg in i huset och böjde sig ner och tog en grabbnäve till med godis (hon hade redan fått en rejäl hög av mig), ”jag brukar ge min pappa godis så han blir jätteglad nu!” 
Det plingades väldigt intensivt på dörren första timmen, och efter 1,5 timme var det över och det blev helt tyst. Kanonbra träning för hundarna insåg jag efter ett tag. 🙂 De har lagt sig till med ovanan att skälla när dörrklockan ringer, vilket de aldrig gjorde hemma i Landvetter, och första 5-10 minuterna gjorde de det nu också. Sen orkade de inte riktigt engagera sig, de följde med fram till dörren möjligtvis men gick snällt bort och satte sig när jag sa till. Hoppas att det håller i sig även framöver! 🙂
Framåt 9-tiden kom Tess och hennes kompis hem igen. De hade haft hur kul som helst och gått runt till de flesta husen i området tillsammans med de andra klasskompisarna. Och det gav utdelning också:
Vi vägde det, 2 kg godis blev det! Och det här var bara Tess ranson, så de andra hade lika mycket. 😯 Det behövs inte köpas lördagsgodis på ett tag, den saken är säker… 🙂
utvandrarna. 
Måste säga att jag ser fram emot att få ser hur er grannes hus ser ut till JUL!! 🙂 Jag gillade mössen i er trappa!
När jag flyttade till England -88 så hade Halloween inte blivit riktigt amerikanskt än, det är först de senaste åren. Detta innebar att inte bara den 31/10 utan hela veckan innan så kom det barn och tonåringar och ringde på dörren, inte utklädda alls, och bad om PENGAR. Godis, vaddå??? Pengar skulle det vara! Detta gjorde mig så arg att jag förbjöd mina egna barn att ”go trick or treat” och satte upp en lapp på dörren som sa ”NO trick or treat OR Penny for the guy” -för veckan efter kommer ju alla ungarna och ringer på IGEN och vill ha MER pengar, denna gång för att köpa fyrverkerier till 5/11. Det var rent tiggande mao och ingen utom jag verkade inse att det var något fel med det hela…… Nu sedan 5 år tillbaka bor vi på en lugn liten väg på landet där det inte finns gatlyktor och bara två hus, så det är ingen risk att folk kommer och knackar på här -det är så mörkt på kvällen att man själv knappt kan gå från bilen till ytterdörren utan att snubbla, och det är 2 km ungefär till närmsta område med fler hus. Men igår kväll när vi åkte till hundträningen så såg vi ute på gatorna massor med barn och tonåringar som var jättefint utklädda, det stod pumpor utanför husen osv -nu äntligen har England hunnit i kapp och förhoppningsvis förväntar sig ungarna godis och inte pengar nu.
😯 Men jösses… Jag tycker det är jättecharmigt och gulligt med alla små ungar som kommer och läspar fram ”tick ol teat” och räcker fram påsen som man ska lägga godis i, men att komma och tigga pengar… Även de äldre barnen, runt Tess ålder, hade ju klätt ut sig och ansträngt sig lite och de blev jättetacksamma när de inte bara fick EN godisgrej utan kanske 3-4 (jättebilliga men i alla fall..) klubbor. Jag förstår att du blev sur! Dessutom kan man ju inte hålla på hela veckan, en dag får väl räcka! De sista 2-3 åren var det så i Sverige runt påsk, då kunde barnen komma dagligen från skärtorsdag och fram till påskafton och det retade jag mig också på faktiskt. Jag kommer ihåg en skärtorsdag när jag helt enkelt inte hade godis hemma och sa till dem att de får komma tillbaka på påskafton istället, då sa en av ungarna ”det är ok om du inte har godis, vi kan ta en peng istället!”. Det fick de inte… 👿
Jag ser också fram emot jul! Har en känsla av att halloween-pyntet bara var en mild försmak av vad som komma skall! 🙂
Jag såg det här inlägget sent igår kväll och i natt drömde jag om ert hus, men det såg helt annorlunda ut och var helt gigantiskt stort! Mängder med rum och extrasänger, och badrum och gästtoaletter. Och med en läskig källare i gammal ladugårdsstil. I källaren bodde dessutom en massa ungdomar, som jag inte riktigt fattade hur de hörde ihop med er! Det var nästan skönt att vakna efter den drömmen. 🙂
Hoppas att Tess såg till att ni gick med godisvinst!
Ska bli kul att se bilder på julsmyckade hus så småningom.
Haha! Det kanske var vår diskussion om att du kunde komma hit och skriva färdigt din bok som låg och lurade i bakhuvudet, bra om vi har extrarum att erbjuda dig då 😉 Fast det blir ju jobbigt om det ska flytta in en massa ungdomar här förstås… 🙂 Men det är lustigt, jag drömmer ganska ofta att vi antingen är på väg att köpa, eller precis har flyttat in i, ett nytt hus som är gigantiskt stort med hur många rum som helst. Oftast jättemysigt och jag är väldigt glad över att flytta in där, men alltid är det massor med rum så att jag inte hittar ut. Undrar vad det kan betyda? 🙂
Och ja – vi gick faktiskt med godisvinst så Tess skötte sig bra! 🙂