På fredagen var det som sagt dags för färd till Lysekil. Det var första gången barnen träffade morföräldrar, morbror och moster sedan vi flyttade så det var ett kärt återseende! Både jag och Björn har ju varit i Sverige och jobbat sen vi flyttade och då träffat mina föräldrar och jag träffade även brorsan när jag var där innan jul, men syster min och hennes man har vi inte sett på över ett år så det var väldigt, väldigt kul att se dem igen.
Dessutom var min pappa riktigt pigg vilket var underbart att se! Han är svårt sjuk i hjärtsvikt och KOL och mår inte alltid så bra, men nu levde han upp rejält och var riktigt pigg och pratglad. Härligt!
Vi passade på att ta en promenad på eftermiddagen i vårsolen, det var riktigt skönt väder och man kunde ana att det kanske skulle bli vår i alla fall efter denna maratonvinter…
Här kommer lite bilder från promenaden. Vi gick förbi Gamlestan med de typiska bohusländska husen:
Vidare ner till Norra Hamnen. Det är så mycket mer stämningsfullt att gå omkring där nu på vintern/våren innan alla fått i sina båtar i sjön och det vimlar av skränande badgäster överallt…
Fast det klart, det fanns väl en och annan bofast som skränade också… 🙂
Fram tills för några år sen var Norra Hamnen ett otroligt fult och tråkigt ställe med bara lite industribyggnader, men nu har man rustat upp och fixat till det rejält. Bland annat har man byggt bostäder som trots att de är väldigt moderna i designen ändå flyter in fint i miljön. Hade jag haft råd med ett sommarboende i mångmiljonklassen hade jag inte haft något emot att bo här med en vidunderlig utsikt ut över havet!
Här kan man ligga och gotta sig i solen om ett par månader!
Gångväg över till Ålevik:
Åter på Kungsgatan såg vi några cykelställ som fått fina stickade vintersockor och till och med skor! 🙂
Slutligen var jag bara tvungen att ta en bild på hur det ser ut hemma i köket hos mamma och pappa. De har en westie som inte är sådär jätteförtjust i mat, i alla fall inte när det gäller hennes eget torrfoder. Då kan man förvara maten såhär, vilket onekligen ser väldigt praktiskt ut!
Alla som har en matglad hund förstår nog varför jag reagerade! 🙂 Hade jag ens kommit på tanken att förvara Javas mat i en hink utan lock bredvid hennes matskål hade hon trott att hon dött och hamnat i himlen, och tömt hela hinken innan jag ens släppt handtaget… Det är onekligen skillnad på olika hundar och raser! 🙂
Dagen efter, på Påskafton, gick vi ut och gick en långpromenad i Stångehuvud och njöt av det soliga vädret och de otroligt vackra klipporna. Bilder i nästa inlägg!
Åh tala om nostalgi -även om bl.a.de dyra husen var nya för mig! Nu vill jag åka dit -direkt!!! Sista gången jag var i Lysekil var 1988 -då jobbade du på posten inne i stan och jag kom fram till din lucka och skulle posta vykort, minns du det?! Jag var på bröllopsresa. Ang. hundmaten -här skulle t.o.m. katterna äta upp den snabbt som attan!!
Åh, jag kommer ihåg när du kom in på posten och jag inte ens såg förrän efter ett tag att det var du!
Du borde försöka ta dig dit igen, det är verkligen nostalgi att se stan (även om jag ju är där relativt ofta i alla fall). Vi åkte även förbi Bågvägen och det var sig tämligen likt, du skulle definitivt känna igen dig!
Och du har rätt – även våra katter skulle förmodligen tömma hinken tämligen snabbt! 🙂
Vad fint det är där! Älskar de vita bohuslänska husen.
Ja, visst är de fina!
Ni verkar ha haft det härligt här hemma, speciellt roligt med din pappa – att han mådde såpass bra nu. Fina bilder som vanligt också, det är lite skamligt att aldrig ha varit i Bohuslän men det har jag inte. 😳
Kram på er!
Ja det var väldigt roligt att se honom såpass pigg!
Du borde definitivt åka till Bohuslän, nästa AoH-träff får bli i Lysekil! Eller nästnästa kanske så att jag möjligtvis skulle kunna vara med… 🙂