När vi skulle äta lunch efter att ha varit på Race Point-stranden på Cape Cod körde vi in till den lilla staden Provincetown. Det var här som de engelska pilgrimerna ombord på Mayflower först steg i land år 1620, innan de for vidare och koloniserade sig på riktigt i Plymouth. Numera verkar det vara en stad för den nya vågen hippisar, och det hängde regnbågsflaggor överallt. Underbart att se!
Provincetown är som sagt en liten stad, som är ganska så folktom på vintern och fullkomligt nedlusad med turister på sommaren. Vi fick omedelbart en känsla av att vara på Smögen! Det var en backe ner mot själva centrum ungefär som backen ner mot bryggorna i Smögen, och det var folk och bilar precis överallt. Och stört omöjligt att hitta en parkeringsplats, folk som bevakade en plats som snart skulle bli ledig hade mord i blicken och att försöka hitta en gratisplats mitt i smeten var bara att glömma. Alltså körde vi upp för backen igen och hittade en större betalparkeringsplats. Jag körde fram mot den lilla kuren där det satt en gammal man och tog betalt. Trodde vi. Det visade sig att man skulle trycka på en knapp för att få en biljett och sedan betalade man när man lämnade parkeringen på ett helt annat ställe, så det enda den stackarn gjorde på dagarna verkade vara att peka på knappen man skulle trycka på och möjligtvis svara på nån fråga som nån kunde ha. Det skapar ju arbetstillfällen visserligen men ibland undrar man…
Provincetown var en mysig stad i alla fall, det man kunde se en dag som denna mitt i sommaren med alla turister och reklamskyltar om allt ifrån glass till båtturer.
Det här trodde jag först var en kyrka men det visade sig vara stadens bibliotek. Vackert!
Var tvungen att stanna upp och ta kort på detta fantastiska ställe. Romeo och Lenny kanske inte dekorerar trädgården så klassiskt vackert, men klart originellt!
Lunchen bestod av en baguette med hummersallad, förstås. Vi är ju i New England så självklart måste man passa på att äta seafood! God, men lite märkligt var det att hummersalladen (en röra med creme fraiche och isbergssallad) var jättevarm!
In på det lilla lunchstället klev även ett par Pokemon Go-jägare. De tog verkligen spelet på stort allvar! 🙂
Efter att ha avslutat baguetten lämnade vi stan ganska direkt, det var verkligen en mysig stad och jag hade gärna gått omkring där mycket mer men det vansinnigt varmt så vi orkade bara inte. Kul att ha varit där i alla fall!
Den gamla farbrorn kanske mest var som de som arbetar på Wal-Mart, en greeter? Det låter som ett supertråkigt jobb.
Vilken mysig stad och som Visby för att ha något att jämföra med – fullproppat på sommaren och tvärdött vintertid.
Schysst trädgård, klassiker ju! 😀
Åh, så charmigt! 🙂