amerikanska

Max skolresa till Washington: Monticello, FDR och MLK

av utvandrare

Nu kommer äntligen en uppdatering! Max och alla 8th graders i hans skola har varit i Washington tisdag-fredag i denna veckan, och jag hade tur och fick följa med också. Meningen var att jag skulle blogga varje dag när vi var där men naturligtvis glömde jag sladden för att ladda över bilder till datorn så det fick vänta tills vi kom hem. Men nu är det dags, det har varit händelserika dagar så jag tror jag delar upp det i ett inlägg per dag i alla fall.

Första dagen startade vi 7 på morgonen, och satte kurs mot Monticello vilket är det hus där Thomas Jefferson (USA’s tredje president) bodde. Det ligger i Charlottesville i Virginia, och är väldigt vackert. Ta gärna en tur dit ni som har möjlighet! Jag visste inte så mycket om Jefferson innan, mer än att han författade huvuddelen av den amerikanska självständighetsförklaringen, men han var en fascinerande man. Lite av ett universalgeni, intresserad av både arkitektur, lantbruk, språk (han talade 6 olika språk har jag för mig, imponerande på den tiden!) och att uppfinna saker. Nu håller man på med att försöka återställa trädgårdarna vid Monticello på samma vis som de var när han levde:

Trots att han var emot slaveriet hade han själv runt 200 slavar. Tydligen hade han uppfattningen att slaveri var såpass fel att det kommer att upphöra förr eller senare i alla fall, så det var ingen idé att lägga energi på att försöka avskaffa det direkt. En något underlig inställning, kan man tycka! Såhär såg det ut där slavarna bodde på Monticello:

Jefferson grundade även University of Virginia, och man kan se en skymt av taket på det från trädgården. Det sägs att varje dag när han kom hem ställde han sig och tittade på det, det var en av de saker han var mest stolt över att han åstadkommit. Kikar man in i hålet mellan träden här kan man se något litet vitt, det är universitetet 🙂

Själva huset (tyvärr fick man inte fotografera inomhus) och vackra blommor (vallmo?) i rabatten utanför:

En av hans uppfinningar var en iskällare, där man kunde förvara is över hela sommaren. På så sätt kunde man använda den som ett kylskåp, smart! Tyvärr hann jag aldrig gå och titta på den, men Max gjorde det. Tydligen trodde folk numera att det var en slags önskebrunn, för det låg mängder av mynt där. Plus en plånbok och tre kreditkort! :mrgreen: Jefferson kom också på att de skulle ha en liten damm där de släppte i fisk som de varit och fiskat ute vid kusten. På så sätt hade de alltid färsk fisk:

När vi ätit lunch var det dags att åka vidare mot Washington. Jag måste säga att det kändes rätt häftigt att som svensk kunna ta bilen dit, nu känns det verkligen att vi bor här och inte behöver flyga i flera timmar för att kunna göra en sån resa 🙂 Vi bodde på ett hotell som ligger i en del av Washington som heter Takoma Park. Med hjälp av gps’en var det inga problem att hitta dit, men jösses vilken trafik det var! Vi checkade in och packade upp lite snabbt och begav oss sen iväg till Union station där vi skulle möta de andra och äta middag. Enligt gps’en skulle det ta 21 minuter att köra dit, det tog 2,5 timmar… Mest beroende på att vi körde fel, i och för sig. Det gick inte att programmera in den exakta adressen (gps’en tyckte inte att det fanns något 40 Massachusetts Ave, bara 5100 och högre…) och när vi väl hittat rätt gara körde vi åt fel håll på den. Som tur var hade de andra problem de också, så vi kom bara 10 minuter efter dem. Efter maten åkte vi vidare till Franklin D Roosevelt-monumentet. Det hade varit väldigt varmt hela dagen, men under tiden som vi åt middag hade det börjat regna och nu öste det ner. Men det gjorde det bara lite mer stämningsfullt att gå runt där. Lite bilder i mörkret och regnet:

Innan FDR dog hade man frågat honom hur han ville att hans monument skulle se ut. Han ville helst inte ha något alls, men om det absolut skulle byggas ett så ville han att det skulle bli något litet, i samma storlek som hans skrivbord. Det fick han, men sen byggdes även detta jättemonument på runt 4 acres! Han hade förmodligen inte gillat det alls… Men det är riktigt fint, inte pråligt alls utan riktigt snyggt gjort i sten och med massor av fontäner och vattenfall.

Sista anhalten denna kväll var Martin Luther King Jr-monumentet, som ligger alldeles bredvid FDR. Också mycket snyggt gjort, med massor av hans citat uthuggna i sten runtomkring en staty av honom:

Citatet på den sista bilden (I believe that unarmed truth and unconditional love will have the final word in reality, this is why right, temporarily defeated, is stronger than evil triumphant) är alltså från när han var i Norge 1964. Kändes mycket passande med tanke på den rättegång som just nu pågår i Norge.

Efter detta var det dags att åka till hotellet och sova efter en lång och intensiv dag!

Möte med Tess skola

av utvandrare

Jösses, nu är det nästan en vecka sen jag bloggade senast. Vet inte var tiden tar vägen, hinner knappt med nånting! 🙂

Förra torsdagen var jag i alla fall och träffade Tess mentor. När jag kom dit kände jag att det var en himla tur att jag mailade henne så att vi fick prata om hur det går. De trodde på skolan att svenska skolor låg långt före amerikanska, så jag märkte att de fått lite fel uppfattning om Tess. Mentorn sa ju inget rent ut, men jag förstod att de antog att hon hade väldigt svårt för sig i skolan. När vi pratat en stund och jag förklarade att vi i Sverige först börjar i förskoleklass när vi är 6 år och sen börjar ”riktiga” skolan när vi är 7 ramlade polletten ner. I USA börjar de redan när de är 5 år (jag trodde att det var 6 år som gällde men det var det alltså inte). Det innebär ju att våra barn ligger ungefär 2 år efter. Här kan man visserligen välja att vänta ett år om man anser att ens barn inte är skolmoget vid 5 års ålder, och det är inte helt ovanligt att särskilt pojkföräldrar gör det, men de allra flesta börjar när de är 5.

När vi väl rett ut det förstod hon mycket bättre varför det var kämpigt för Tess. Planen nu är att hon först och främst ska få göra ett engelskatest för att se vilken nivå hon ligger på. Detta ska egentligen alla utländska elever göra men tyvärr har de tagit bort det på den skola Tess går på. De har bara haft ett fåtal utländska elever tidigare som inte haft engelska som modersmål, så de är inte särskilt vana vid det. När hon gjort det testet har vi fyra alternativ att välja på för att hjälpa henne att komma ikapp:

  1. Det finns en skola som heter Newcomers school. Här kan man gå högst ett år, den är till för utländska elever med varierande kunskaper i engelska språket, och riktar in sig på att de ska lära sig prata bättre och att lära sig mer om det amerikanska samhället och kulturen. Tveksamt om det är ett alternativ för Tess, dels har hon ju redan fått en hel del kompisar på Northern som hon inte gärna vill lämna nu när hon precis blivit uppryckt från Sverige, och dels är hon väldigt duktig på att prata engelska.
  2. Att backa en årskurs och börja i 6:an istället. Inte heller ett alternativ som Tess är särskilt trakterad av, hon har ju som sagt sina kompisar och tycker inte att det känns så kul att helt plötsligt gå en klass under och vara klart äldst bland sina klasskamrater.
  3. Att läsa matte och engelska med sjätteklassarna, och resten med sin vanliga klass.
  4. Matteundervisningen finns det tre varianter av: dels en klass där de går som är riktigt, riktigt duktiga och läser mer avancerad matte, dels en ”medelklass” där det är vanlig undervisning och där de flesta går (och där går Tess just nu) och slutligen en klass med extra stödundervisning för dem som har det lite svårare för sig och där skulle Tess kanske kunna gå istället.

Alternativ 3 eller 4 är det som både vi och Tess tycker verkar bäst. Nu visar det sig dock att alternativ 3 verkar gå bort, 6:orna läser matte och engelska vid andra tider än 7:orna så det skulle inte gå att få ihop schemat då. Återstår alternativ 4. Vi får helt enkelt avvakta resultatet av engelskatestet och se vad skolan föreslår och vad vi själva, och framförallt Tess förstås, tycker. Faktum är att Tess och Björn varit imponerande flitiga här hemma, varenda kväll sitter de mellan en halvtimme och en timme och pluggar matte och redan börjar hon så smått förstå det som varit alldeles nytt för henne. Denna veckan började de dessutom med en ny sak som hon då får vara med från början på, och det kändes förstås mycket bättre för henne när hon kunde hänga med och vara på samma nivå som sina klasskompisar. Jag återkommer när vi vet lite mer om hur det blir!