Nu sitter jag och Björn på Starbucks med varsin dator och knarkar internet. Det är inte klokt vad beroende man blivit av att ständigt kunna koppla upp sig när man vill, nu har vi varken internet eller tv i huset och det känns! Först var det skönt, men sen kommer abstinensen krypande… Det är iofs fortfarande skönt att inte hänga framför tv’n hela kvällarna, men jag vill gärna kunna kolla tidningen online varje dag, hänga på forum, facebooka, blogga, läsa bloggar m.m, m.m…
Men en sak i sänder! I torsdags morse ringde klockan 04.00 för mig och Max hemma i snöiga och iskalla Landvetter. Jag hade knappt sovit nånting, jag var inte så väldigt nervös men jag har alltid svårt för att sova när jag ska upp jättetidigt. En snabb frukost och sen ner med det sista i resväskorna. Varannan minut sprang jag till fönstret och kollade om taxin hade kommit, jag var – på förekommen anledning – rätt nojig att den inte skulle komma i tid eller att nåt skulle krångla med den. 🙂 Prick kl 5.00 kom den i alla fall, och vi tvingade in katterna i burarna. De var inte alls med på noterna, särskilt inte Gandalf, de har ju märkt att allt varit upp och ner de senaste dagarna och anade säkert att det var något djävulskap på gång. Ingen frukost fick de heller så de var inte på sitt bästa humör.
Taxiresan gick bra, tro’t eller ej, och vi kom in på Landvetter en dryg timma innan planet skulle gå. Man kan inte checka in online när man har djur med sig, så det fick vi ta hjälp med av flygplatspersonalen. Vi kunde få våra boardingkort för den första flygningen till München, men de lyckades inte få fram boardingkorten för nästa flyg, till Charlotte. Förmodligen också beroende på att vi hade katterna med oss, de vill göra en extra koll på varje flygplats så att burarna är med ordentligt och på rätt plan, och det är ju bra. Däremot tog det en himla tid att checka in så kom i god tid om ni reser med djur nångång! Dessutom, eftersom vi skulle flyga på morgonen (vilket ju är den mest hektiska tiden) och det är mitt i vintern och mängder med skidåkare på väg ner genom Europa med sina skidor, så var det lång kö även vid icheckningen av udda bagage (där man lämnar de burar som ska åka med i lastutrymmet istället för inne i kabinen). Till slut hade vi lämnat bagage plus burar i alla fall, och 20 minuter innan planet skulle lyfta gick vi ombord.
I München var det en rigorös säkerhetskontroll. Jag vet inte om de fått något hot av något slag, men de kollade samtliga passagerare med metalldetektor och senare på planet meddelade flygvärdinnan i högtalarna att passagerarna inte fick samlas i grupper och stå och prata ombord på planet. Lite orolig blev man ju men med tanke på allt strul vi haft de senaste dagarna så orkade jag faktiskt inte bry mig särskilt mycket. I säkerhetskontrollen väckte Javas Qula lite kalabalik. Den ser ut ungefär såhär, man lägger godis eller mat i den och när hunden puttar på den så ramlar det ut lite i sänder:
Antagligen trodde de att det var en bomb eller något, för jag var tvungen att öppna väskan den låg i och ta upp den och så körde de den ett par gånger ensam genom röntgenapparaten innan de var nöjda. 🙂 Tyvärr insåg vi när vi väl satt på planet att i all uppståndelse glömde vi kvar min iPad i säkerhetskontrollen. 😦 Max var dock jätteduktig och gick iväg och pratade med flygvärdinnan och hon la ner hela sin själ i att få tag på personalen i säkerhetskontrollen. Vi var sena ombord även denna gången på grund av all extra kontroll av katterna så hon var tvungen att ringa efter att vi väl lyft. Efter nån timme kom hon i alla fall och meddelade att de hittat paddan och att de hade tagit hand om den. Skönt! Nu blir det väl säkert en hel del trassel innan vi får den skickad till oss från Tyskland men det är i alla fall ingen som stulit den.
Efter nästan 10 timmar landade vi i Charlotte. Nu gällde det, skulle vi komma igenom trots felstavat namn i visumen, trots att vi inte hade L1-visum, trots katterna och deras europeiska chip? Inga problem, Björn var ju inte med! 😉 I immigrations frågade han vad vi skulle göra i USA, jag sa att vi skulle bo här och han kollade passen och konstaterade att vi hade L2-visum. Jag stod beredd med hela bibban med papper som skulle bevisa att jag var gift med Björn som hade L1-visumet, att Max var vår son, att Björn var anställd på Volvo, advokatens brev att allt var ok, ambassadens brev att allt var ok, kort sagt allt utom våra skonummer och favoritfärger hade jag på papper. Han tittade inte på det ens, utan jobbade på med stämpeln i våra pass en stund och sedan önskade han oss välkomna till USA. Snacka om snopet! Men jätteskönt förstås, men jag var verkligen beredd på att kämpa lite och kände mig nästan lite lurad. 🙂
Nästa anhalt var bagagebandet. Bredvid själva bandet stod våra katter i sina burar, alldeles ensamma. Jag trodde att någon vakt skulle vara där och kolla att det verkligen var våra katter, men icke. Nisse var ganska cool, han lät mig klia honom lite genom gallret och tittade sig omkring. Gandalf var mer stressad, delvis beroende på knarkhunden som stod alldeles bredvid hans bur och nosade på alla resväskor… Vi fick tag i varsin vagn som vi lassade på väskor och burar på och begav oss bort till tullen. Väl där var jag återigen laddad till tusen med alla mina papper, och återigen gick allt löjligt lätt. Han kollade noga i passen på stämpeln med rabiessprutan och på veterinärintygen, och sen var allt klart. Ingen kontroll av chipmärkningen eller nånting. Så på mindre än en timme hade vi kommit igenom immigrations, hämtat bagaget och kommit genom tullen. Hur smidigt som helst! Ska aldrig mer resa ihop med Björn tror jag, han har en förmåga att dra till sig trubbel! 😉
När vi kom ut från flygplatsen slog värmen emot oss, 20 grader varmt och soligt. Jag kan vänja mig vid det här! Max och katterna var rätt nöjda de också, äntligen fast mark under fötterna!
Björn stod och väntade på oss, underbart att äntligen ses igen! Tess däremot var hemma i huset med hundarna. Nu väntade en två timmar lång bilresa hem till Greensboro, eller rättare sagt Summerfield som det heter där vi bor. Vilken känsla det var att äntligen vara framme, hela familjen samlad! Tess var rätt trött och uttråkad efter att ha varit ensam hemma med hundarna i nästan 7 timmar, jätteduktig hade hon varit. Hundarna var helt överlyckliga när jag kom förstås, Java skakade i hela kroppen och Morris bara tjöt. Nu ska vi ta det så lugnt det bara går i några dagar så att allihop kommer in i någon sorts vardagslunk efter alla strapatser!
utvandrarna. 
välkommen till Amerikat! 🙂
Skönt att ni har fint väder också – saknar både NC och Colorado lite vädermässigt just nu. Fast idag är det iallafall soligt…
Jag förstår att du saknar vädret här, det är helt otroligt att det kan vara såhär i januari! Fast alla säger att det är ovanligt varmt i år,det brukar tydligen vara lite mer vinter? Nu är det runt 15-20 grader varje dag (vad det nu blir i fahrenheit, jag har inte lärt mig det än men måste nog göra det snart…).
Vad kul att allt gått relativt bra 🙂 jag har följt med spänning. 😀
/Axel
Tack! Nu börjar vi äntligen pusta ut… 😀
Åh vad skönt att läsa att allt gick bra! Trist med iPaden förstås, men det kunde ju faktiskt varit värre.
Njut nu av några lugna dagar och ta hand om er. Hälsa familjen!
Välkomna hem!!!!!
Skönt att allt ordnade sig och att ni äntligen är på plats, hela familjen.
Passa nu på att ta det lugnt ett tag, kan vara bra att ta sig tid att varva ner ett tag efter all stress ni gått igenom 🙂
Lycka till i ert nya hemland…….
Nu har jag lätt om er från kyrkans kaffe Agustin och är glad att ni är framme och har det bra Nifnns i ert nya hem
Vad bra att ni hittat en dator ni kan använda! Hoppas ni har det bra och att ni har det varmt och skönt. Här är det rena sommaren, mellan 15 och 20 grader varmt på dagarna (men frost och jättekallt på nätterna).
Hej! Har lite frågor som jag hoppas du kan svara på men först måste jag ge en ”kort” bakgrundshitoria:
Har en storasyster som flyttade till Los Angeles för ca 7 år sedan och som nu har skaffat man, 2 barn, villa och hund. (Den ”amerikanska drömmen”) 😉 Vi som blev kvar här hemma i Sverige brukar åka dit och hälsa på åtminstonde 2 gånger om året och nu har även vi fått lite tankar på att flytta dit nån gång i framtiden. (Inget bestämt än!) Men nu är det ju så att vi har 4 hundar som såklart måste följa med! (En chihuahua-blandning, 2 shi tzus och en lhasa apso-blandning)
Min storasyster ville vara nära familjen när hon var höggravid med sitt andra barn så dom flyttade hit ett tag och hade då med sig sin lhasa apso-blandning (som nu är vår) hit. Det var väldigt mycket papper, sprutor (och pengar) som gick åt för att få med honom och när dom bestämde sig för att flytta tillbaka till LA igen så skulle det kosta nästan dubbelt så mycket pengar att ta med honom tillbaka (tror jag att det var) så han stannade med oss istället. 🙂
Nu kommer vi till min fråga:
Du som har varit med om en flytt till USA med hundar, vad är det som krävs? Vad kostade det? Hur lång tid innan man flyttar ska man ”ta hand” om alla papper?
Vore väldigt tacksam för svar! Jag och min mamma som så gärna vill få med vovsingarna vet inte alls hur det går till! :S
Mvh//
Marie J
Hej! Vad kul att ni (kanske) ska flytta till LA! Det är lite grann att tänka på när man ska ha med sig djuren, men det går lättare än vad man tror. Först och främst får ni tänka på att man inte kan ta med sig fyra burar på samma plan (jag har skrivit om det i tidigare inlägg), de får plats med högst två burar i planen. Antingen kanske ni kan ta två hundar i samma bur så att det blir högst två burar eller också får ni dela upp er och åka med varsitt plan.
Det har blivit enklare att flyga med dem nu (i alla fall om man tror att man kommer att flyga tillbaks med dem någon gång i framtiden) eftersom man inte behöver kolla titrerna efter att ha tagit rabiessprutan (dvs., man behöver inte kolla om vaccineringen verkligen har funkat utan det räcker att bara ta sprutan). Det gör att det räcker med att ta sprutan en månad innan avfärd (har jag för mig att det var, kolla upp det för säkerhets skull) istället för 6 månader innan som det var förr.
Jag klistrar in mitt svar som jag skrev i ett annat inlägg vad gäller vad man ska tänka på, fråga gärna mer om det är något ytterligare du undrar!
För hundarna behöver ni detta:
* Godkänd bur med rätt mått. Glöm inte vattenskålar! Den ska också ha fuktskydd i botten som suger upp eventuella olyckor, Arken Zoo har såna i olika storlekar som funkade bra.
* Husdjurspass som veterinären skriver ut åt er. Där ska datum stå för rabiesvaccinationen och hur länge den varar (finns ju både 1-års och 3-årsspruta).
* Rabiesvaccinering. Som tur är så är ju reglerna ändrade så att man inte behöver kontrollera titerna längre (om den tagit), det var det som kostade så mycket pengar. Nu räcker det med själva vaccineringen, är man ordentlig ger man för säkerhets skull två sprutor med en månads mellanrum eller också bara en (vi gav bara en).
* Sen ska de vara chipmärkta, men det antar jag att de redan är! I Europa har vi andra chip än här i USA, så om de skulle få för sig att de vill läsa av chipen är det inte säkert att det funkar med deras chipläsare. Därför kan man ha med sig egen chipläsare, eller också får man lämna kvar hundarna och ge sig iväg och försöka skaffa en på plats. De är ganska dyra, runt 2000:- har jag för mig, så vi chansade och åkte utan. Vi hade tur så de kollade aldrig, men det är ju en chansning.
* Stamtavlan har ni väl med er i vilket fall, se till att ni har ordning på vaccinationerna. Det är inget de kollar i tullen, men det underlättar när ni väl kommer fram. Här i NC krävdes de vaccineringar vi har i Sverige + två till som vi fick komplettera med, men det var ju bra att kunna visa upp datum på de vi redan tagit. Ska man bara ha hundarna hemma måste man inte vaccinera, men tar man dem till ett trim, eller lämnar in dem för boarding, eller vill gå en kurs med dem så krävs alla vaccinationer, det är de stenhårda på.
* Friskintyg från veterinären som får vara högst 48 timmar gammalt.
Kolla länken jag har i länklistan till höger, där finns länk till vad de olika delstaterna har för krav. Det som jag räknat upp här gäller för North Carolina. Florida ligger ju också i Södern och har säkert ungefär samma regler, men det kan ju skilja på någon liten punkt. Och kom ihåg att det gick hur bra som helst för oss med både hundarna och katterna (trots att ungefär allt annat krånglade ), så försök att inte oroa er för mycket! Ett supertips är att ge hundarna Zylkene och ha på dem D.A.P-halsband (finns hos veterinären och Apoteket) för att lugna ner dem lite. Man börjar ungefär en vecka innan avresa har jag för mig, så att hormonnivåerna är på topp när det är dags att ge sig av. Det funkade väldigt bra för oss!
Ramlade in här när jag sökte på att flyga med djur till USA. Jag bor också i North Carolina, i Emerald Isle, och nu när jag åker hem över sommaren är det tänkt att jag ska ta med mig en valp tillbaka (om allt går som det ska och det blir valpar). Det är en liten valp, Dvärgpinscher, så tanken är att den ska åka i handbagaget inne i kabinen. Hur som känns det skönt att läsa att det gick så bra för era djur på resan över, jag är flygrädd själv så jag är extra nervös att ta med ett annat liv också…
Vad bör man tänka på rent allmänt när man tar en hund till NC, ska det registreras någonstans förutom hos flygbolagen? En så liten hund kommer antagligen inte kunna rabiesvaccineras, men jag läste i din blogg att det inte krävdes egentligen..?
Jag ska ta och ringa alla de olika instanserna själv när det börjar närma sig men det hade varit skönt att ha svar från någon som redan gått igenom hela proceduren 🙂
MVH,
Malin
Vad kul med valp! 🙂
Jag kommer inte ihåg riktigt nu, men jag har för mig att man kan rabiesvaccinera som tidigast vid runt 4 månaders ålder, så om valpen är yngre än så så är det ok att ta in den i vilket fall. Men just för NC så behövs inte sprutan alls vad tullen anbelangar. Däremot kan jag rekommendera att ta sprutan sen när valpen har åldern inne, för så fort du ska göra något med hunden (t.ex gå på kurs, lämna in på boarding, gå till hundrastgård) så krävs det att den är vaccinerad (+ ett antal andra vaccinationer men exakt vilka kan veterinären hjälpa dig med).
Du behöver inte registrera den nånstans, de har inga såna krav här så som vi har i Sverige med JBV.
Flygresan gick verkligen över förväntan bra för oss, så jag hoppas och tror att det ska gå bra för er också! Jag hade Zylkene + D.A.P-halsband till mina hundar och det verkar ha funkat bra, men jag vet inte om så små valpar kan ha det så det får du kolla upp. Annars är väl bästa rekommendationen att ta det lugnt och inte ”ömka” valpen för mycket. Jag är själv flygrädd så jag förstår hur du känner dig… Fördelen för dig är ju att du har valpen hos dig och kan se hur den mår, nackdelen är väl att det är betydligt mer ljud och rörelser i kabinen som kan vara skrämmande men du kan ju hänga över ett skynke över buren om du märker att den blir orolig.
Annars vet jag inte om du behöver tänka på så mycket mer, förutom råden som är listade här ovanför. Du får gärna höra av dig om du har andra frågor!
Lycka till!