Flygburar

Nu har vi fått hem burarna till hundarna och katterna. Fast Java har ingen bur, hon har en hel svit… Jösses, vilken stor bur det blev! Både jag och Björn mätte henne och räknade ut att hon behövde ha den största buren, men nu när vi fick hem den så är den verkligen gigantisk. Det står på lappen att den rekommenderas till S:t Bernhardshundar, New Foundland och Greyhound, och hon är en liten springer… Nåja, hon får resa bekvämt i alla fall, och det känns väldigt skönt i mattehjärtat. Helst skulle jag vilja att hon och Morris fick sitta i samma bur men det verkar som om flygbolaget har regeln att djuren måste vara av samma storlek i så fall, och det är de ju inte direkt. Vi köpte även några säckar med hundfoder så att vi har så att det räcker ett par månader efter att vi kommit till USA så att vi kan fasa över dem på ett nytt foder i lugn takt. När vi väl köpt säckarna kom vi på att man kanske inte får föra in hundfoder dit? Måste kolla upp det! Annars har vi några säckar James Wellbeloved och Doggy Professional över om nån vill köpa billigt! 🙂

Tess är ganska avundsjuk på Javas bur, hon hade gärna åkt i den istället för att sitta i en trång flygstol:

Igår reste Björn till Greensboro för att jobba, och på lördag ska jag och barnen dit så att vi kan göra vår pre-visit. Äntligen! Enda abret är att flyget går 6.35 på lördag morgon. Det blir till att gå upp mitt i natten (nåja, men vid 4-tiden i alla fall) för att hinna dit, en himla tur är det ändå att vi bor bara 10 minuter från flygplatsen. Ska bli väldigt spännande att se huset och området det ligger i. Tänk om vi inte tycker om det alls! Men det ser ju fint ut på korten vi sett i alla fall så det känns inte som om det kan bli så väldigt fel, är bara orolig för att det ska vara lite väl lantligt i omgivningarna men det visar sig.

Har fixat hundvakt idag, känns som om det alltid löser sig i sista sekunden. 🙂 Vi har verkligen fantastiska grannar! Java får komma till en finsk herre som bor några hus bort och som har den där magiska utstrålningen som hundar bara älskar. Jag höll på att inte få med mig hundarna därifrån, så jag vet att Java kommer att ha det hur bra som helst! Han frågade inte ens hur länge vi skulle vara borta innan han sa ja, om jag känner honom rätt kommer han att vilja behålla henne betydligt längre än en vecka. 😉 Morris ska få komma till vår närmsta granne som har en golden retriever, Alex, som mer eller mindre har uppfostrat Morris. Först var tanken att han skulle komma till en hundforumkompis som var snäll nog att erbjuda sig att ta honom, men det var lite problematiskt med logistiken att få dit honom så när grannen sa att han kunde ta honom kändes det enklast att göra så. Han kommer att älska att vara med sin idol Alex en hel vecka utan att Java stör! 🙂

Vaccination

För nån vecka sen åkte jag iväg och vaccinerade alla våra djur. Jag tycker väl oftast att vi är en högst ordinär familj, men när jag drog in på djurkliniken med två hundar och två katter och såg hur stressad hon i kassan blev av alla papper och djur så insåg jag att vi kanske har tagit i en aning när det gäller antalet fyrbeningar i familjen… 🙂

För katternas del så skulle de chipmärkas (hundarna är redan chippade) och vaccineras mot rabies, hundarna skulle enbart rabiesvaccineras. Dessutom skulle allihop få varsitt husdjurspass. Tack och lov så ändrar Sverige sina införselkrav fr.o.m. 1/1 -12. Hitintills så har kravet varit att man måste kolla upp om djuret bildat antikroppar mot rabies, vilket görs på laboratorium i Tyskland dit man alltså måste skicka ett blodprov och kostar runt 1000-lappen per djur. Från och med årsskiftet så slopas detta, då räcker det att man har vaccinerat senast 30 dagar innan införsel. Sverige är ju rabiesfritt, så USA är väldigt generösa när det gäller att ta in djur härifrån och det finns inga andra krav för att ta in dem dit (åtminstone inte till North Carolina). Skönt, det sparar oss många tusenlappar!

När vi väl rett ut vilket pass och vilket chip som hörde till vilket djur och skrivit in uppgifterna i respektive pass var det dags att börja sticka. Katterna var otroligt duktiga, sa inte ett knyst trots att nålen med chippet inte är att leka med. Java stod också snällt blickstilla medan hon fick sin spruta och slickade sedan veterinären på näsan som tack. Morris, tuff terrier som han borde vara, var den ende som fjantade sig och hade en nära-döden-upplevelse när han skulle stickas. Tre gånger fick hon försöka innan det lyckades, men sen var det klart och jag kunde lasta in hela menageriet i bilen igen och åka hem.

Max fick ta med Gandalfs pass till skolan och visa upp dan efter, hans fröken trodde honom knappt när han berättade att även djuren ska ha egna pass… 🙂

Att ta in hundar och katter i USA

Vi ska ju som sagt ha med oss våra hundar och katter till USA. Enda undantaget är gammelkatten Bengan, han har hunnit bli 18 år nu och skulle nog inte klara flygresan och alla strapatser så bra. Dessutom har han börjat få mer och mer ont i kroppen så vi har beslutat att han ska få somna in. Känns jättehemskt men vi vet att det är det bästa för honom.

Övriga hundar och katter ska däremot med. Det är inte helt lätt att få reda på vad som egentligen gäller vid införsel av husdjur. För att skoja till det lite extra har ju olika stater olika regler, så man kan inte bara gå in på amerikanska ambassadens hemsida och kolla där utan man måste ta reda på vad som gäller för just den delstaten man ska till. Efter en del letande hittade jag den här sidan, och denna.

Här finns en hel del info om att ta in hundar och katter till USA överhuvudtaget, och dessutom reglerna för varje delstat. Kommer man från ett rabiesfritt land som Sverige så räcker det i princip med att ha ett veterinärintyg på att djuret är friskt. För säkerhets skull bör man rabiesvaccinera senast 30 dagar innan resan. Eftersom vi ska tillbaka till Sverige igen med allihop om några år så kände vi att det är lika bra att vaccinera allihop här i Sverige och skaffa svenska pass till dem, det kommer att underlätta när vi ska in i Sverige igen.

Sen är det flygresan då. Olika flygbolag kan ha olika regler, så man får kolla med det bolag man ska åka med helt enkelt. Det som brukar gälla är att om djuret är litet, vikt c:a 8-10 kg, så kan man få ha det hos sig i kabinen (fast i bur förstås). Större djur får åka i lastutrymmet. Detta är nog det som jag oroar mig för mest av allt vad gäller flytten just nu! Skulle helst vilja droga allihop så att de stensover hela resan igenom, men det kan man tyvärr inte göra (risken är att de dör, sövda djur ska övervakas hela tiden). Problemet är ju att vi dessutom kommer att ha minst en mellanlandning = flera starter och landningar för de stackarna. Ska kolla lite om det finns något lugnande man kan ge dem, finns ju DAP-halsband t.ex. Det hade känts lite bättre om man kunde fått vara hos dem men tyvärr är det inget alternativ. Vi ska åtminstone försöka ordna det så att vi kan åka bil sista biten när vi väl landat i USA (om det nu blir i New York eller var det blir). Då slipper vi en extra flygresa med ett litet och bullrigt plan.

Flygburar måste införskaffas. Vi har en bur till Morris, som vi förutseende nog köpte för länge sen och såg till att det var en bur som var godkänd för flygresor. Återstår katterna och Java. Man kan ha två djur i varje bur, om djuren är ungefär lika stora, så vi tänkte att katterna skulle få åka tillsammans i en bur. Java måste däremot få en egen. Hon är ju ingen liten tös direkt, så vi måste ha största storleken, 122×86 cm… Skulle köpt en chihuahua istället! 🙂 Igår var Björn iväg till ”vår” djuraffär och pratade med dem om bur. De ska kolla runt och se till så att vi får ett bra pris på en Petmate-bur (likadan som den till Morris). Även katterna ska få en sådan. Jordbruksverket har info om mått och annat. Buren ska ha ”hel” botten (inte galler eller liknande) och vara vattentät. Det ska finnas vattenskål och den ska ha ventilationhål, samt dekaler som talar om att det är ett levande djur i buren. Kolla med flygbolaget exakt vad som gäller om ni ska flyga med hundar och/eller katter!