Idag skulle vi beställa hem pizza, med hemkörning. I Sverige har vi bott för långt bort för att kunna göra det så barnen har tjatat om att vi ska göra det här för att få se om det är som i amerikanska filmer. Helst skulle det vara en sån där deal där de lovar att man ska få pizzan gratis om den inte kommer inom en viss tid, men ingen av pizzeriorna här (som vi känner till) har det tyvärr! 🙂
Det föll på min lott att ringa och beställa pizzan. Jag försökte in i det längsta att få Tess att göra det eftersom hon pratar amerikanska som en inföding, men hon vägrade. Alltså skulle jag, med min göteborgsengelska, göra det. Det gick sådär 😕
Tjejen i pizzerian: Welcome till Luigi’s, how may I help you?
Jag: Hi, I wonder if you deliver to Lennox Woods in Summerfield?
Hon: Excuse me?
Jag (med paus mellan varje ord): Do you deliver to Lennox Woods?
Hon: Sorry, to where?
Jag (talar ännu långsammare och inser att det är läge att börja bokstavera): Lennox. Woods. L-E-N-N-O-X Woods.
Hon (lätt desperat): I’m sorry, I don’t understand. Could you try to spell it instead?
Stön! Jag kanske möjligtvis kan ha en lätt accent *host* men detta började bli löjligt. Till slut lyckades jag bokstavera så att hon a) förstod att det var det jag gjorde och b) brast ut i ett överlyckligt ”Lennox Woods! Yes, yes absolutely, we deliver to Lennox Woods!” och resten av samtalet gick av bara farten. Vi fick till slut både rätt storlek på pizzorna och rätt fyllning, inkl. att jag och Tess skulle ha utan ost. 😯 Jag vet inte om det var mitt uttal som stadigt förbättrades eller om det var hon som blev så euforisk att hon bara drogs med av bara farten.
Det var väldigt goda pizzor!
utvandrarna. 
hihi! Du har väl inte jobbat fram ett tillräckligt utpräglat ”Southern drawl” än.
Nej, jag har väl inte det! 😆 Det svåraste är det förbaskade amerikanska uttalet av ”a”, i skolan får man ju lära sig brittiskt uttal och jag har jättesvårt att lära om. Får tänka efter varenda gång hur sjutton det är de uttalar det. Det tog ett par försök första gången jag skulle beställa en ”tall” cappuccino på Starbucks! 🙂
Ja, och a:t kan vara ännu värre i Södern också – jag hade problem att göra mig förstådd en gång i Georgia när jag skulle försöka köpa ett ”stamp” på Walgreens. Problemet var att jag inte la in en utdragen tredelad diftong i ordet (stee-aa-emp) utan nästan ingen diftong (”stemp” med kort vokal) 🙂 . Nu är ju inte dialekten fullt lika utpräglad i NC som i den djupa Södern som tur är. Det ger sig så småningom ska du se!
Men hur är brittiskt uttal på tall annat än amerikanskt? Är det för att det är mer likt ett å? Jag har nog glömt hur det funkar med det brittiska.
Man tycker ju inte att skillnaden är så otroligt dramatisk så att det ska vara omöjligt att förstå, men tydligen! 🙂 När vi var på teater jag och Björn så utspelade sig pjäsen i NC, så de pratade med ganska kraftig Södern-dialekt för att betona det. Men eftersom de ändå pratade såpass tydligt som skådespelare ju måste göra så gick det bra att förstå ändå, men vissa ord kände man inte igen alls!
Det brittiska ”a”-et är mycket mer som ett ”å”, så tall blir mer som tååll. Jag får verkligen anstränga mig för att komma ihåg hur det amerikanska låter, trots att min engelska säkert inte skulle passera som utpräglat brittisk heller direkt. 🙂
Haha, det där känner jag igen! Jag var och hälsade på bekanta i USA ganska många gånger under 1999/2000. Då hade jag bott i England i 12 år sisådär så engelskan var det nog inget större fel på, men amerikanarna kunde bara inte förstå vad jag sa eftersom jag har ENGELSK dialekt. Just restauranger var det värsta!
Ja jösses. Jag tror egentligen inte att min engelska är så himla dålig, men de har verkligen svårt att höra om man råkar prata med engelskt uttal istället för amerikanskt. Och det blir ju inte lättare över telefon precis… Just ordet Lennox har jag dessutom märkt att många har problem med, även om det är en amerikan som säger det. Det ska vara gamla hederliga amerikanska ord med amerikansk accent helt klart, annars blir det svårt för dem! 🙂
Nu känner de nog igen dig där på pizzahaket så det är bara att beställa fler gånger. 😀
😆
Vilken tur att pizzorna var goda efter allt besvär att få hem dom, fasst nästa gång ungarna vill ha pizza kan dom ju fixa det själva 🙂