Just nu håller vi på att leta hus för fullt. Inte jättelätt när man befinner sig hundratals mil bort, men det går hyfsat. Förstår inte hur man överlevde ens en dag innan Internet fanns! 🙂 Mäklarna har sagt till oss att det inte är någon panik, det räcker att börja titta c:a en månad innan man ska ha huset men ordningsam och strukturerad svensk som man är har vi kollat sen i somras… En sajt jag gillar skarpt är Trulia, förutom info om huset finns även en del matnyttig information om området, närliggande skolor, restauranger, strövområden m.m, m.m. Perfekt när man inte känner till stan alls! Det vi är ute efter är så lite heltäckningsmattor som möjligt 🙂 ett bonusrum till barnen att ha som spelrum och allra helst staket runt tomten så att hundarna kan gå lösa där.

För några veckor sen var jag på en konferens i Los Angeles, och veckan efter det skulle Björn till Greensboro och jobba, så jag åkte dit på vägen hem några dar så att vi kunde mötas där och åka runt på husjakt. Det är verkligen en ynnest att ha ett jobb där man har chansen att resa! Däremot var det ett himla pusslande innan vi kom iväg, hund-, katt- och barnvakt måste fixas och det är inte det lättaste mitt i hösten när alla jobbar. Farmor och farfar var i alla fall riktiga änglar och kom och bodde i vårt hus och passade barnen. Våra vanliga livräddare som alltid brukar ta Morris var väldigt upptagna den veckan så han kunde inte bo hos dem, men de slog mer eller mindre knut på sig själva för att kunna komma och ta ut honom på en långpromenad varje dag. Dessutom kunde en underbar forumkompis ta Java, så det löste sig till slut. Tack gode gud för snälla vänner! 🙂

Nåväl, i Greensboro tittade vi på två hus tillsammans med en mäklare. Vi gillade båda, fast allra mest ett som låg på Bay Hill Ct, ett ganska typiskt villaområde med mycket träd och grönska. Vi kände oss hemma i området direkt! Tyvärr var det heltäckningsmattor i samtliga rum utom köket… Vad är det med amerikaner och heltäckningsmattor egentligen? Dessutom i Södern, där det är så varmt större delen av året, känns inte särskilt fräscht alls! Vi sa till mäklaren att vi kunde tänka oss att hyra det om de slängde ut mattorna i vardagsrummet och matsalen åtminstone (de ville ha en ganska saftig hyra så vi ”kunde med” att begära en sån sak), men tyvärr meddelade husägarna några dar senare att de inte ville göra det så vi tackade nej.

Det andra huset var också helt ok, men vi ville ända titta vidare. När jag åkt hem tittade Björn på ytterligare två hus tillsammans med en mäklare, och nu blev det bingo! Två helt fantastiska hus, det ena på Windsor Farme Rd i Summerfield och det andra på Lennox Woods, också i Summerfield. Trägolv (nästan) överallt, köksö (jag bara måste ha en köksö åtminstone en gång i mitt liv!) och ett stort extrarum som barnen kan ha som spel- och mysrum. Dessutom var det walk-in closet och eget badrum även till barnens rum och inte bara till master bedroom, vilket Tess har drömt om i flera år. Perfekt, mao! Jag och barnen fastnade för Windsor-huset medan Björn helst ville ha Lennox-huset (fördelen med det var att det var en pool i området som låg tvärs över gatan + att det var mycket nyare, men det andra huset var mysigare!). Tyvärr verkar inte den mäklaren vara kompis med sin e-mail, så det var ganska svårt att kommunicera med henne när Björn kommit hem igen med tidsskillnaden och allt. E-mail kan man ju skicka och svara på när som helst, men om man måste ringa personen ifråga blir det lite knepigare. Läget just nu är i alla fall att det huset som jag och barnen ville ha har blivit uthyrt till någon annan. 😦 Vi kan ju inte hyra förrän 1/1, och de hade fått en annan hyresgäst som kunde ta det från den 1/11. Jättesynd på det mysiga huset men inte mycket att göra åt. Nu håller vi tummarna att vi kan få det andra istället. Just nu är Björn i Indien och jobbar så det känns lite nervöst att även detta hus ska gå oss förbi men det är bara att hoppas på det bästa.

För att husägarna ska vilja hyra ut åt en är det bra att skriva lite info om familjen, och även skicka med en bild. Fick således order av Björn att leta reda på en bild med oss alla fyra på, där vi ser amerikanskt sportiga och helyllekäcka ut. Det vimlar inte av sådana bilder här, kan jag säga! Men hittade till slut en bild som vi tog sist vi var i Thailand. Vi var några dar på Phi Phi-öarna, och hittade en kille som anordnade snorkelturer där man fick simma bland hajar utanför ön. Innan vi gav oss iväg tog han kort på oss allihop, om det var för att vara trevlig eller för att underlätta identifieringen efter en eventuell hajattack ska jag låta vara osagt (han försäkrade att det inte var något farligt alls men mig lurar man minsann inte så lätt). Så vad tycks, skulle ni hyra ut ett hus åt den här familjen?

 

Bjuder även på en extrabild på Tess, det här är precis innan hon lyckas få syn på en haj som var dryga två meter lång. Häftigt!