Andra gången gillt?

av utvandrare

Nu börjar det hända saker, äntligen. Kontraktet är mer eller mindre färdigförhandlat så nu har vi (återigen) bokat flygbiljetter till vår pre-visit! Den 4/12 bär det av, vi blir där en vecka och kommer hem den 12/12. Det blir lite körigt, jag kommer ju hem från min Salzburg-konferens den 2/12, samma kväll ska jag och Tess på Idol (tredje året i rad, börjar bli tradition!), dan efter ska vi på släktmiddag till Björns bror och dan efter det åker vi till USA. Men det spelar ingen roll, huvudsaken är att vi kommer dit! Förhoppningsvis kommer det att bli lite lättare att skaffa hundvakt den här gången i alla fall, Javas är redan klar och jag ska kolla med de som brukar ha Morris om de kan ta honom. Frågan är vad man ska packa med sig, det är rätt skumt väder där nu. Ena dan uppemot 20 grader och nästa runt 5-6.

Igår pratade även Björn med dem som ska boka flygbiljetterna när vi flyttar. När han sa att vi även skulle ha två hundar och två katter med oss blev de jättenervösa och sa direkt att ”that’s not our responsibility”. Nähä? Vi får inte boka biljetterna själva utan de ska sköta allt för oss så de får nog se till att klara av att boka djuren ändå. Blir lite nervös nu att det ska strula men det ska väl lösa sig förhoppningsvis. Man måste dubbelkolla med flygbolaget så att djuren har en garanterad plats strax innan man ska åka, jag har för mig att det är ett eller två dygn innan, och det får ju bara inte bli några problem så att djuren blir kvar i Sverige! Usch, jag vill hoppa ett par månader framåt i tiden och ha flytten gjord nu känner jag. Fy vad  jag oroar mig för att det ska bli jobbigt för djuren så att de är helt traumatiserade när de väl kommer fram 😦

Annars börjar det kännas kusligt verkligt nu att vi faktiskt ska flytta. Björn har bett om att vi ska få hyrmöbler till vårt hus under tiden som vi väntar på att containern med våra egna möbler kommer, så att vi slipper bo på hotell. Det kan ju vara bekvämt att bo några dar på hotell i vanliga fall, men nu är ju risken att det blir flera veckor och två hundar och två katter i ett litet hotellrum så länge = nej tack!

Väntan, väntan, väntan…

av utvandrare

På västfronten intet nytt (ha,ha). Björn är fortfarande kvar i Greensboro och har bl.a åkt runt och kollat på skolor och träffat rektorn på en av skolorna. Den verkar väldigt bra (bl.a går 100% av eleverna vidare till college) och vi hoppas att Max kan få gå där, men det återstår att se. Vi har fått ett report card från dem som hans nuvarande lärare ska fylla i, en utvärdering om hur han är  både akademiskt och som person. De ska gradera på en 6-gradig skala, allt från ”academic ability in this subject (matte och engelska) area” och ”analytic ability” till emotional stability” och ”sense of humour”. För en svensk känns det högst tveksamt att göra en bedömning av hans personlighet men det är bara att acceptera om man vill gå på den skolan. Åtminstone blir dokumentet sekretessbelagt och kommer inte att följa honom genom skolgången, men ändå…

Annars händer det inte mycket, Björns kontrakt är inte klart än och innan det är klart blir det ingen pre-visit. Segt att vänta. Förhoppningsvis kan han åka hem imorgon i alla fall, och kommer i så fall hem på torsdag morgon.

Själv har jag tränat lydnad med Java idag. Har varit väldigt dåligt med tränandet på sistone eftersom det är så mycket annat som tar tid och kraft. Det verkade som om hon saknat det riktigt mycket för j*klar vad duktig hon var! Inkallningen gick som en dröm, hon sprang allt vad hon orkade och bromsade in och slängde sig ner vid min sida så att stickor och strån rök. En ren fröjd att träna när det riktigt lyser om henne av glädje!

Man ska inte ropa hej…

av utvandrare

…förrän man sitter på planet. Tydligen. Vår resa har blivit uppskjuten pga. diverse omständigheter så vi kommer inte iväg på lördag i alla fall. Känns väldigt surt med tanke på allt vi har fixat för att få ihop det med hundvakt, ledighet från skolan, Max har tagit  ledigt från sitt GT-jobb m.m men det är inte mycket att göra åt. Förhoppningsvis kommer vi iväg om två veckor istället, jag ska på en konferens i Salzburg den 29/11 och kommer hem fredagen den 2/12 så på söndagen efter det kanske vi kan åka istället.

Fram tills dess fortsätter operation röja härhemma. Har gått igenom mina garderober och slängt en jättehög med gamla utslitna kläder som jag aldrig mer kommer att använda ändå. Varför sparar man på allt?! Hittade också några klänningar och Tess urvuxna Converse som världens bästa Thina erbjöd sig att sälja för mig på Tradera. Måste nog ta med mig henne till USA när vi flyttar tror jag, hur ska jag klara mig utan hennes energi och hjälpsamhet? 🙂 Återstår att gå igenom Björns och barnens garderober och att fortsätta röja i tvättstugan, har slängt två sopsäckar med skräp redan men än är det inte slut. Fördelen med att flytta med jämna mellanrum är att man får göra en rejäl utrensning, vi har helt klart bott här för länge nu! Hur det ser ut i garaget och våra förråd orkar jag inte ens tänka på nu, får ta tag i det när jag är klar med allt här inne.

Flygburar

av utvandrare

Nu har vi fått hem burarna till hundarna och katterna. Fast Java har ingen bur, hon har en hel svit… Jösses, vilken stor bur det blev! Både jag och Björn mätte henne och räknade ut att hon behövde ha den största buren, men nu när vi fick hem den så är den verkligen gigantisk. Det står på lappen att den rekommenderas till S:t Bernhardshundar, New Foundland och Greyhound, och hon är en liten springer… Nåja, hon får resa bekvämt i alla fall, och det känns väldigt skönt i mattehjärtat. Helst skulle jag vilja att hon och Morris fick sitta i samma bur men det verkar som om flygbolaget har regeln att djuren måste vara av samma storlek i så fall, och det är de ju inte direkt. Vi köpte även några säckar med hundfoder så att vi har så att det räcker ett par månader efter att vi kommit till USA så att vi kan fasa över dem på ett nytt foder i lugn takt. När vi väl köpt säckarna kom vi på att man kanske inte får föra in hundfoder dit? Måste kolla upp det! Annars har vi några säckar James Wellbeloved och Doggy Professional över om nån vill köpa billigt! 🙂

Tess är ganska avundsjuk på Javas bur, hon hade gärna åkt i den istället för att sitta i en trång flygstol:

Igår reste Björn till Greensboro för att jobba, och på lördag ska jag och barnen dit så att vi kan göra vår pre-visit. Äntligen! Enda abret är att flyget går 6.35 på lördag morgon. Det blir till att gå upp mitt i natten (nåja, men vid 4-tiden i alla fall) för att hinna dit, en himla tur är det ändå att vi bor bara 10 minuter från flygplatsen. Ska bli väldigt spännande att se huset och området det ligger i. Tänk om vi inte tycker om det alls! Men det ser ju fint ut på korten vi sett i alla fall så det känns inte som om det kan bli så väldigt fel, är bara orolig för att det ska vara lite väl lantligt i omgivningarna men det visar sig.

Har fixat hundvakt idag, känns som om det alltid löser sig i sista sekunden. 🙂 Vi har verkligen fantastiska grannar! Java får komma till en finsk herre som bor några hus bort och som har den där magiska utstrålningen som hundar bara älskar. Jag höll på att inte få med mig hundarna därifrån, så jag vet att Java kommer att ha det hur bra som helst! Han frågade inte ens hur länge vi skulle vara borta innan han sa ja, om jag känner honom rätt kommer han att vilja behålla henne betydligt längre än en vecka. 😉 Morris ska få komma till vår närmsta granne som har en golden retriever, Alex, som mer eller mindre har uppfostrat Morris. Först var tanken att han skulle komma till en hundforumkompis som var snäll nog att erbjuda sig att ta honom, men det var lite problematiskt med logistiken att få dit honom så när grannen sa att han kunde ta honom kändes det enklast att göra så. Han kommer att älska att vara med sin idol Alex en hel vecka utan att Java stör! 🙂

Inför pre-visit

av utvandrare

 

Nu börjar det dra ihop sig mot att vi ska åka på pre-visit. Vi har fått en checklista med saker att tänka på när vi är där:

  • Hus: vad behöver vi, vad har vi för budget, vilka krav har vi på läget, säkerhet, går det bussar och annat dit (visst, säkert, det är USA vi pratar om…), är området lugnt, hur långt är det till skolan, finns det skolbuss
    • Hus har vi ju redan bestämt, så för vår del så ska vi i princip bara dit och titta och förhoppningsvis skriva kontrakt
  • Skola: vad har vi för krav på skola, vilka alternativ finns, kan skolan erbjuda extra språkundervisning, vilken info behöver skolan av oss, vilka krav har de på vaccinationer, har de skoluniform, vilka aktiviteter finns på skolan, vad förväntar sig skolan  av föräldrarna
    • Vi valde ju hus utifrån vilka skolor som fanns eftersom man måste välja den skola som tillhör området man bor i, så vi vet att det är en bra skola. Blir det att vi får bo i huset vi bestämt oss för så kommer barnen att gå i Northern Middle/High School. En ganska så nybyggd skola som  ska ligga väl framme när det gäller tekniska saker som datorer och så. Vi hoppas på att få träffa rektorn och gå igenom alla praktiska detaljer. Tess största krav har varit att skolan absolut inte får ha skoluniform och det har denna skolan inte som tur är!
  • Arbete: vem behöver man träffa på arbetsplatsen, vilka frågor har man om jobbet
    • Björn har ju varit i Greensboro och jobbat väldigt mycket de senaste åren så denna punkt kan vi hoppa över!
  • Praktiska saker: hur fixar man social security numbers (personnummer), bankkonto, körkort, Visa etc., språkundervisning
    • allt sådant här finns det en person på Volvo som ska hjälpa oss med
  • Hälsa: vilka sjukhus finns i närheten, hur ringer man efter ambulans, hur hittar man läkare och apotek, finns mina mediciner här
  • Allmänt: vilka fritidsaktiviteter finns och vad kostar de, finns det andra utlandssvenskar med familjer i närheten, kan vi trivas här
    • som tur är har vi ju redan haft möjlighet att hälsa på i stan. Jag har varit där tre gånger tidigare, och förra sommaren var vi där hela familjen en vecka på semester så vi känner oss inte helt ovetande i alla fall. Sen vet man ju aldrig – det är ju en sak att hälsa på några dar och en helt annan att faktiskt bo där. Men det får tiden utvisa helt enkelt.

Jag är mest nervös för skolorna och huset. Bara barnen trivs i skolan och vi alla trivs i huset och med området så löser sig ju allting annat sen. Förhoppningsvis kanske vi även kan träffa de som äger huset, bl.a vill vi fråga om det är ok att sätta upp ett staket runt tomten. Hade varit väldigt skönt att ha hundarna lösa ute på gården, de är ju vana vid det. För övrigt ska vi testa lite nya restauranger och Tess och Max tänker passa på att frossa lite i pop tarts!

Ett försiktigt ”tjoho”

av utvandrare

Idag har Björn ringt och pratat med mäklaren och tackat ja till huset! Det är visserligen fortfarande inte klart med hans lön, men vi vågar inte vänta längre utan tänker att om det skulle gå alldeles åt fanders så att vi inte har råd att ta det huset så får vi väl betala dispositionsavgiften på en månadshyra och leta efter ett annat hus. Så som det ser ut just nu är huset vårt! Yey! Tydligen tycker de som äger huset att vi ser väldigt trevliga och rekordeliga ut på kortet som vi skickade, och dessutom har vi ju Volvo som en garanti för att hyran ska bli betald så de har hoppats väldigt mycket på att vi ska ta huset. Dessutom har Björn pratat med en svensk Volvoit som tills alldeles nyligen bott i Greensboro (vi lånade deras hus när vi var och rekade i Greensboro en vecka förra sommaren) och han sa att om de skulle flytta dit igen skulle de också välja att bo i Summerfield (som området heter). Så det känns ju bra! Vi ska få en ritning på huset av mäklaren så att vi kan börja planera möbleringen och så. Känns väldigt spännande! 🙂

Har ringt barnens respektive skolsköterskor idag och bett om intyg på vilka vaccinationer de har. Fick ett tips som kan vara värt att sprida vidare: Tess skolsköterska berättade om en annan familj som flyttat till USA för några år sen. De hade lagt vaccinationsintyget tillsammans med ett antal andra viktiga papper i en låda och skickat med den i den container som alla möbler packas i. Det är bara det att containern åker över med båt och tar några veckor på sig för att komma fram, så de hade ett himla sjå att lyckas övertala den amerikanska rektorn att låta barnen börja skolan trots att de inte kunde visa upp vaccinationsintyget… Viktiga papper = handbagage med andra ord!

Kalla mig gärna nörd, men idag har jag även skapat en wikisida med alla kom ihåg-grejer inför flytten. Så nu kan jag och Björn gå in där och lägga till allt som behöver fixas och klarmarkera allt vi har gjort så att båda kan se det. Det är så mycket grejer man måste ordna med så det känns bra att ha ordentlig koll på vad som blivit gjort och vad som står på tur. Vissa kanske klarar det med en handskriven post it-lapp på kylskåpsdörren, men jag gillar min dator… 🙂

Blev för övrigt utskälld och idiotförklarad av Tess idag. Hon följde med en kompis hem från skolan, och jag stressade som sjutton hem från jobbet och packade en väska med hennes fotbollskläder och körde dit med dem så att hon skulle kunna gå direkt till fotbollsträningen. Hon ringde efter 10 minuter och var rätt sur – istället för att packa ner ett par leggings som hon skulle ha under fotbollsshortsen nu när det är kallt så hade jag tydligen packat ner hennes svarta pyjamasbyxor… Får skylla på den allmänna stressen, tur att det är mörkt ute så kanske ingen ser någon skillnad! 🙂

Fixardag

av utvandrare

Igår var det en allmän fixardag. Ringde Middagsfrid för att säga upp vårt abonnemang och fick lite Hotel California-känsla (ni vet, ”you can check out any time you like but you can never leave”). Lyckades inte avsluta hela abonnemanget utan det ligger vilande istället ifall vi skulle vilja komma tillbaka igen. Trippelkollade så att det verkligen inte skulle sparka igång av sig självt efter ett tag, vilket killen i kundtjänst lovade dyrt och heligt att det inte skulle göra. Våra blivande hyresgäster skulle i och för sig säkert bli glada om det kom en kasse mat varannan vecka, men inte vi som måste betala för den! 🙂

Har även sagt upp våra telefonabonnemang och bredbandet. Ringde Försäkringskassan och hörde mig för om hur det blir med barnbidraget när vi flyttar. Det visade sig att eftersom jag är statligt anställd och doktorand så kommer jag förmodligen att få behålla barnbidraget. Ska dessutom passa på att läsa en universitetskurs (som berättigar till studiemedel) och det bättrade på oddsen ytterligare. Kunde inte få helt klart besked dock, utan så fort som vi har ett bestämt datum när vi kommer att flytta så ska jag ringa och anmäla det och då startar ”utlandsavdelningen” en utredning.

Ringde även barnmedicin och fixade intyg för barnen för allergier och diverse annat. Det gäller ju att ha ordentliga intyg på engelska på exakt vad de behöver och vilka mediciner de tar så blir det lättare vid läkarkontakter när vi kommer dit sen. Har även fått tips från Tess förra fröken (som bott utanför New York i 5 år med sina tre barn) att skolorna kommer att kräva att barnen är vaccinerade. Tydligen är det olika krav på olika skolor så vi kommer att få en lista på vilka vaccinationer just våra barn kommer att behöva. Låter lite lustigt, men ok! Ska även ringa Tess skolsköterska och kolla upp om hur vi ska göra med Gardasil (vaccinationen mot livmoderhalscancer). Det har ju inte kommit igång med vaccinationerna ännu men vi vill ju hinna göra det innan vi åker även om vi får betala det själva i så fall.

Har även upptäckt det perfekta argumentet för att få tyst på tjatiga telefonförsäljare! Det är bara att tala om att man kommer att flytta utomlands om ett par månader, så kan inte ens den mest ambitiösa säljaren komma på några bra argument för att fortsätta tjata. Funkar super, ta det som ett tips!

För övrigt går vi fortfarande i väntans tider vad gäller hus. Har fått ett slutbud från de som äger huset på 50 dollar mer per månad än vad vi hade satt som vårt absoluta max, men vi har diskuterat och kommit fram till att vi ska acceptera det. Dock är det inte färdigförhandlat om Björns lön ännu, och innan det är gjort kan vi inte skriva på något kontrakt. Förhoppningsvis blir allt klart idag. Huset blir betydligt dyrare än vad vi hade tänkt oss, 550 dollar mer i månaden, men vi tror att det är värt det. Björn har hört sig för med flera som bor i Greensboro och alla säger att det är ett väldigt bra område och med bra skolor. Dessutom får vi ju då även tillgång till pool och club house vilket är värt mycket. Samt tennisplan, icke att förglömma! 😉

Vaccination

av utvandrare

För nån vecka sen åkte jag iväg och vaccinerade alla våra djur. Jag tycker väl oftast att vi är en högst ordinär familj, men när jag drog in på djurkliniken med två hundar och två katter och såg hur stressad hon i kassan blev av alla papper och djur så insåg jag att vi kanske har tagit i en aning när det gäller antalet fyrbeningar i familjen… 🙂

För katternas del så skulle de chipmärkas (hundarna är redan chippade) och vaccineras mot rabies, hundarna skulle enbart rabiesvaccineras. Dessutom skulle allihop få varsitt husdjurspass. Tack och lov så ändrar Sverige sina införselkrav fr.o.m. 1/1 -12. Hitintills så har kravet varit att man måste kolla upp om djuret bildat antikroppar mot rabies, vilket görs på laboratorium i Tyskland dit man alltså måste skicka ett blodprov och kostar runt 1000-lappen per djur. Från och med årsskiftet så slopas detta, då räcker det att man har vaccinerat senast 30 dagar innan införsel. Sverige är ju rabiesfritt, så USA är väldigt generösa när det gäller att ta in djur härifrån och det finns inga andra krav för att ta in dem dit (åtminstone inte till North Carolina). Skönt, det sparar oss många tusenlappar!

När vi väl rett ut vilket pass och vilket chip som hörde till vilket djur och skrivit in uppgifterna i respektive pass var det dags att börja sticka. Katterna var otroligt duktiga, sa inte ett knyst trots att nålen med chippet inte är att leka med. Java stod också snällt blickstilla medan hon fick sin spruta och slickade sedan veterinären på näsan som tack. Morris, tuff terrier som han borde vara, var den ende som fjantade sig och hade en nära-döden-upplevelse när han skulle stickas. Tre gånger fick hon försöka innan det lyckades, men sen var det klart och jag kunde lasta in hela menageriet i bilen igen och åka hem.

Max fick ta med Gandalfs pass till skolan och visa upp dan efter, hans fröken trodde honom knappt när han berättade att även djuren ska ha egna pass… 🙂

Spänd väntan

av utvandrare

Husjakten fortsätter. Vi hoppas ju väldigt mycket på huset som ligger på Lennox Woods, och håller på att förhandla om priset på hyran. De ligger lite högt just nu, så vi ska försöka pruta $200/månad. Mäklaren mailade idag och påpekade att i hyran ingår avgiften för poolen som ligger i området, utnyttjande av ett ”clubhouse” (vilket verkar funka som en fritidsgård mer eller mindre, där barnen i trakten samlas och spelar spel m.m.), månadshyra av larm till huset och även medlemsskap till tennisklubben (vilket nog inte kommer att utnyttjas alltför många gånger är jag rädd… 🙂 ). Framförallt poolen och klubbhuset låter ju suveränt, med tanke på värmen under sommaren så vill man nog verkligen ha tillgång till pool och barnen får förhoppningsvis lättare att träffa kompisar.

Det som ställer till det är ju att Björn befinner sig i Indien för tillfället, och har därmed ökat på tidsskillnaden ytterligare några timmar. Mäklaren har åtminstone förstått att det blir lite trixigt att försöka ringa så hon har blivit riktigt duktig på att maila. 🙂 Nu är vi allihop inställda på att vi vill ha det här huset så håll tummarna för att det ska gå i lås!

Bengan

av utvandrare


Idag har det varit en jobbig dag. Det började visserligen bra, fick besked att mitt och min handledares papper blivit antaget till en workshop som jag verkligen ville vara med på så det var jättekul! Blir till att åka till Salzburg i slutet på november, förmodligen blir det väldigt snart efter att vi varit på pre-visit i USA men det får gå. Denna workshopen har en inrikting som är exakt vad jag håller på med i min avhandling så det ska bli jätteintressant.

På eftermiddagen blev det däremot betydligt tuffare. Våran Bengan skulle avlivas. Han blev imponerande 18 år gammal och pigg och glad in i det sista. Däremot hade han börjat bli allt stelare på sista tiden, rörde sig mindre och mindre och hade mer och mer ont i sina leder. Det var dags att säga hejdå, men fy så jobbigt det var. Goa Bengan som var min och Björns första gemensamma projekt, jag hade sen innan katten Kamala (döpt efter kurtisanen i Herman Hess Siddharta) men Bengan skaffade vi tillsammans. Minns så väl hur han la sig att sova i kattlådan första kvällen i vår lägenhet (han var född på en bondgård och hade aldrig sett en kattlåda i hela sitt 3 månader gamla liv så sanden såg väl mysig ut att lägga sig i!).

Han var en riktig personlighet, inte den smartaste katten i världen men lugn och trygg och kunde konsten att koppla av. Dessutom hjälpte han både Max och Tess att lära sig gå! Glömmer aldrig synen av först Max och två år senare Tess ta sina första steg med ett stadigt tag i kattsvansen och Bengan som trippade så försiktigt utan att ens protestera!

R.I.P Bengan. Vi saknar dig mycket!