Vardag

För ett par dagar sedan hade vi ett litet bakslag. Väldigt väntat, naturligtvis kan inte allting flyta på i ett rosenrött skimmer hela tiden, men jobbigt ändå. Tess satt och gjorde sina matteläxor och var helt förtvivlad. Här i USA börjar de ju i skolan när de är 6 år, precis som vi, men i Sverige går man ju i förskoleklass första året och tar det rätt lugnt, medan det verkligen är skola från första klass här. Dessutom läser de vissa ämnen i block, däribland matte, och i ett högre tempo så de ligger ganska långt före här. För att Tess skulle få gå med dem som är lika gamla som hon fick hon börja i 7:e klass (hon gick i 6:an i Sverige). Och det är verkligen ett helt annat tempo här…

De har inga raster, förutom lunch i 30 minuter, så på morgonen får de ta med alla böcker från sitt skåp som de kommer att behöva under förmiddagen, och på lunchrasten byter de böcker till dem de behöver på eftermiddagen. Sen är det disciplin och hårt jobb som gäller! Detta gör att bland annat mattekunskaperna är betydligt högre här.

Så när Tess satt och kämpade med sin matteläxa bröt hon ihop. Det är helt enkelt för svårt, de ligger kanske två år före och det tar man inte igen på bara några dar. I Sverige hade de nyss börjat med bråktal och division, här höll de på med räta linjens ekvation…

Jag mailade hennes ”counsellor” (mentor) och förklarade läget. Dagen därpå var Tess på ett betydligt bättre humör, tack och lov, och var glad både när hon gick till skolan och när hon kom hem. Vi har gjort upp en plan att hon och Björn (som är suverän på matte tack och lov, till skillnad mot mig…) sitter en stund varje kväll och går igenom det de har gjort i skolan på dagen. Imorgon ska jag träffa hennes mentor, som pratat med matteläraren, och planera vad skolan kan göra för att hjälpa henne. Bl.a berättade Tess idag att hon ska få göra ett mattetest och ett engelskatest för att se vilken nivå hon ligger på. Hon är ruskigt duktig på att prata engelska (hennes mentor trodde till och med att hon gått i internationell skola i Sverige eftersom både uttalet och ordförståelsen är så bra!), men nu går hon i ”language art” vilket motsvarar svenskalektionerna i Sverige. Alltså är det ganska avancerad läsförståelse och annat som hon inte har gjort något motsvarande hittills på engelska.

Problemet är väl egentligen att hon har så höga krav på sig själv, det är ju ganska självklart att hon inte kan vara på samma nivå som sina klasskamrater men hon tycker det är jättejobbigt när hon inte förstår och halkar efter. Men nu känns det som om vi har en plan, och hon är framförallt mycket gladare igen.

7 reaktioner på ”Vardag

  1. Heja Tess! Jag tror att hon kommer att komma igen med er och skolans hjälp. Det är klart att det blir överväldigande när de ligger såpass långt före, ett par årskurser är ju som du säger ingenting man tar igen på några dagar. Det lär bli hårt arbete men om man ger sig f*n på det så ska det nog gå. Pepp till Tess från mig.

  2. Stackars liten men skönt att hon får hjälp från alla håll. Det här vågar jag nog inte berätta föt mina söner uschhh. Det kommer nog att ta ett bra tag innan ni kommer in i allt nytt, men man lär sig något nytt varje dag och sakta men säkert kommer det bli vardag för er och ungarna fixar detta som om dom aldrig gjort något annat.
    Good luck!!!!!
    Kram till er båda

  3. Heja Tess!

    Jag flyttade till Iran när jag var 13 år och fick samma problem som Tess. Jag fick hoppa över sjuan och börja i åttan direkt efter sexan. Matte var det svåraste att komma ikapp men det går! Jag lovar. Det verkar omöjligt ibland att hoppa 2 år (de var ungefär 2 år framför i matten) men det går bara man kämpar hårt. Det tog ungefär 1 år och sedan var jag ikapp med matten och fick bra betyg i det. Bra att hennes pappa hjälper henne då kommer det att gå ännu snabbare 🙂

    Kram

  4. Tack för all peppning!
    Shadi: jag ska berätta för henne hur det var för dig så kanske det känns lite lättare. Alltid skönt att höra att någon varit i samma situation och fixat det!
    Dorit: Du kanske inte behöver skrämma livet ur sönerna 😉 men det kan nog vara bra att förbereda dem lite i alla fall. Vi hade pratat med båda barnen om att man ligger före här och de var beredda på det, men det blev ändå lite av en chock för dem. Nu önskar jag att vi pratat med matteläraren i Sverige i god tid innan vi flyttade så kanske de kunnat få extrauppgifter eller nåt i den stilen för att förbereda sig bättre.

  5. Klart jag ska berätta,yngste sonen läser din blogg med stort intresse så han har fått en liten känsla av vad som väntar. Bra tips att prata med matteläraren innan. Det får väl bli matteträning på sommarlovet även om det inte är det roligaste som finns 🙂
    Vi är väldigt tacksamma över att du delar med dej av era erfarenheter, glad att jag hittade hit.
    Hoppas ni får en trevlig helg

    1. Tack, vad roligt att höra att även sonen tycker att han får ut något av bloggen. Som jag skrev i en annan kommentar här så ska jag skriva ett inlägg lite senare om hur skolan är här.
      Jag tycker verkligen det är jätteroligt att ha ”lärt känna” dig, hoppas vi kan ses när ni flyttat till Miami! 🙂
      Trevlig helg på er också!

  6. Vi ser framemot inlägget längre fram. Visst är det härligt att kunna ”lära känna” människor på oväntade ställen som här och det är väl klart att vi ska ses när vi tagit oss över till andra sidan Atlanten, det ser jag framemot.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s