Sovmorgon!

Idag när vi vaknade var det ett meddelande från skolan på telefonsvararen. På grund av haglet och snön som kommit i natt öppnar alla skolor 3 timmar senare idag så att det hinner smälta undan. Sovmorgon!

Och när vi tittade ut förstod vi precis varför. Det klart att bussarna inte kunde köra i detta fruktansvärda väglag, det förstår ju vem som helst:

IMG_3772

 

Nu är frågan om jag som ansvarsfull mor verkligen vågar släppa iväg barnen klockan 11 ens? Och hur ska jag kunna pulsa iväg ut med hundarna i all denna snö, jag kanske borde gräva fram skidorna ur förrådet?

Snökaos!

Allvarligt talat, vi trodde att vi flyttat några hundra mil för att slippa det här… Men nu har det tydligen gått upp för vädergudarna vart familjen Villing huserar (eller också är det Jenny som är effektivare än jag kunde ana 😈 ) för nu är det fullt snökaos här. När jag skrev förra inlägget var klockan runt 4, vid halv 6-tiden gick jag ut och lekte med hundarna på gräsmattan. Då snöade det fortfarande men det hade avtagit rejält, och det låg ett tunt lager på marken. Kvart i 8 kom jag och Björn på att vi ville åka iväg och titta på grillar 🙄 , så vi stack iväg med bilen. Det visade sig att det hade tagit i ganska rejält med snöandet igen, och nu mer eller mindre vräkte det ner. Vinterdäck existerar ju inte här, så vi insåg ganska omgående att det inte var någon bra idé alls att vara ute på vägarna:

Vi strök alltså idén att kolla på grillar, men däremot var det tämligen tomt i tanken så vi var tvungna att tanka för att kunna ta oss hem. Mot närmsta bensinstation, med andra ord. Det fanns en ganska nära, skönt eftersom det inte var många droppar kvar i tanken nu. Det såg ganska mörkt ut när vi körde in där, men det var ju automatiska pumpar så det borde ju inte vara något problem trodde vi. Tji fick vi. På dörren hängde en skylt att de stängt tidigare pga vädret, och pumparna funkade inte! Ok att det snöade, men att stänga en bensinstation bara för det? Märkligt. Nu började det bli kris, enligt mätaren skulle bensinen räcka i 15 miles till. Enligt gps’en var det drygt 3 miles till nästa bensinstation, bara att hoppas att den var öppen… Jag vet inte hur den där mätaren räknade, men antalet miles kvar till tom tank minskade betydligt snabbare än antalet miles vi körde. På vägen körde vi förbi 5 (!) bilar som låg i diket. När vi äntligen kom fram till bensinstationen (som var öppen, tack och lov) såg mätaren ut såhär, notera antalet miles till tom tank:

Snacka om att leva på marginalerna! Vi tankade och lyckades ta oss hem utan missöden i alla fall, men det var inte kul att köra på oplogade vägar med sommardäck. Vi fick verkligen en känsla av déjà vu från färden med taxin när Björn och Tess skulle till flygplatsen… 🙂

På vägen hem ringde en glädjestrålande Tess. En automatisk telefontjänst hade precis ringt hem och meddelat att skolorna i Guilford County (som vi tillhör) stänger imorgon pga. snön! Max skola hade stängt i vilket fall som helst eftersom det är President’s day imorgon, men Tess skola skulle egentligen vara igång som vanligt vilket hon ju inte var så glad över. Men nu blir även hon ledig! Vi hade skojat om det tidigare på kvällen eftersom vi hört sen tidigare att skolorna är rätt snabba med att stänga även om det inte kommit några mängder med snö, men vi trodde aldrig att det skulle räcka med de 3-4 centimeter som lagt sig hittills. Undrar hur de hade reagerat om de hade sett snödjupet vi hade hemma i Sverige förra året, utan att en enda skola stängde för den sakens skull… 🙂

Vi hade i alla fall inte tur med vädret…

Jaha. Idag skulle Björn och Tess flyga till Frankfurt och sedan München för att sova över en natt som jag berättade om i förra inlägget. Idag var jag ute med hundarna vid 9-tiden, en och en halv timmes riktigt jobbig tur med klättring i berg och tuff terräng så att de skulle bli riktigt, riktigt trötta och sova gott på flyget. Under tiden jag gick tänkte jag på vilket fint flygväder det var, uppehåll och praktiskt taget vindstilla.

Sedan började det snöa, och blåsa. Rejält. Fortfarande några timmar kvar tills flyget skulle gå, och vi hade ju bokat taxin för flera dagar sen så vi var inte oroliga, de visste ju att vi skulle med ett flyg och att vi dessutom har hundar med oss som ska checkas in. No worry. Visst. Flyget skulle avgå kl 14.30, 13.30 kommer äntligen taxin (efter att Björn hade åkt iväg och letat efter honom eftersom han kört vilse). Taxin hade en utländsk chaufför som knappt kunde prata svenska och förmodligen inte sett snö förr, än mindre kört bil i den. Sommardäck på bilen. Vi öser in hundar, packning och ungar i bilen och jag och Max lånar farfars bil och kör bakom fyllda av onda aningar. Det gick givetvis åt h-e, ganska omgående. Taxins hjul snurrade vilt, och i första backen blev det tvärstopp. Då var det 25 minuter kvar tills flyget skulle avgå och det var bara att inse att vi missat det.

Tur i oturen så hade ju jag och Max kört efter i alla fall, så Björn, Tess och hundarna hoppade ur taxin och åkte hem med oss (farfar har ju vinterdäck på sin bil så den hade vi inga problem att köra med 🙄 ).

Nu har Björn ringt och pratat med taxibolaget och sagt till dem att hämta den stackars chauffören, och att köra våra väskor och hundburarna till flygplatsen så får de förvara dem där tills imorgon. Han har också ringt och pratat med resebolaget så att de får försöka hitta en ny avgång. Vi hade ju inte så lätt att hitta de här biljetterna precis… Som det ser ut nu finns det en liten chans att Björn och Tess kan åka till Frankfurt imorgon eftermiddag, sedan vidare till München och sova där. Sedan kan de faktiskt, om vi har tur, komma med på samma plan till Charlotte som jag och Max åker med på måndag morgon! Men vi tänker definitivt inte ropa hej än, mycket kan hända har vi ju verkligen fått bevis för…

Nån mer än jag som känner att det inte är meningen att vi ska komma iväg?