Igår dammsög jag för första gången, och det var en upplevelse! Hemma har vi haft centraldammsugare, vilket är helt suveränt. Bara en slang att stoppa in i väggen och väldigt tyst eftersom själva dammsugaren står ute i garaget. I det här huset är det inte riktigt så. Det är verkligen fascinerande hur långt de ligger efter oss med vissa saker i det här landet. Vi har ju hyrmöbler än så länge, och denna smidiga sak är det meningen att vi ska dammsuga med:

Jag vet inte om det framgår riktigt på bilden hur otroligt klumpig den är. Man känner sig tillbakaflyttad till 50-talet, visst hade vi såna här dammsugare i Sverige då? Helst ska man vara två stycken som manövrerar den; en som baxar den fram och tillbaka och en som drar den i sidled, ensam är det ett svettigt jobb att klara det. Dessutom låter den värre än nåt annat jag hört, man får skrika allt man orkar för att göra sig hörd så länge den är på. Hundarna var helt fascinerade, de följde mig hack i häl hela tiden, fast på behörigt avstånd ifall den skulle få för sig att gå till anfall. Jag hoppas vid gud att det finns smidigare maskiner att köpa, annars får jag väl se det som att jag åtminstone slipper köpa gymkort eftersom jag kommer att få grymma överarmar av att släpa runt på den… 🙂

Igår installerades även vårt bredband, så nu har vi både internet, hemtelefon och tv-kanaler! Två stycken killar kom och jobbade hårt i över en timme, det vete sjutton vad de gjorde riktigt men det inkluderade borrande av hål i vardagsrumsgolvet och krypande under huset. Såg riktigt jobbigt ut tyckte jag som under tiden försökte se ut som om jag inte alls var någon Desperate Housewife  utan en hårt arbetande doktorand där jag satt vid köksbordet och läste en bok (faktum är att det faktiskt var en kursbok, Austin’s How to do things with words för den som är intresserad, borde läst den för en vecka sen egentligen men jag har halkat efter…) Vet inte vad de som äger huset säger om hålet i golvet, men förhoppningsvis är det ok…

Idag kom även flygfrakten, och därmed en tv som vi köpte av en familj som flyttade hem till Sverige från Greensboro i höstas. Ikväll ska vi plugga in den och se om den funkar, den har ju åkt över Atlanten två gånger vid det här laget så helt säker kan man inte vara! 🙂 I övrigt var flygfrakten en besvikelse. Vi var rätt stressade och allmänt vimsiga när allting packades, så det var inte riktigt de grejer vi verkligen behövde som blev nerpackade i flygfraktslådorna. Alla bestick kom med i alla fall, vilket är jätteskönt så att vi slipper att diska precis varenda gång vi ätit. För övrigt var det bara ett par bunkar, en visp, vitlökspress och ett par slevar som kom med av köksutrustningen. Inga tallrikar, inga muggar eller glas, inte heller mina älskade Globalknivar. Skit. Däremot det mesta av våra kläder och alla våra fotoalbum (som vi blivit rekommenderade att skicka med flygfrakt eftersom det händer att de ”tappar” en container ner i havet och då vill man ju inte bli av med såna saker). Dessutom fanns där Tess samtliga pennor, ett gammalt gosedjur som jag hade när jag var liten (Nicholas, en apa) och några tidningar. Verkligen nödvändiga saker att få hit fort! 🙂 Vi får hoppas att resten av grejerna kommer snart, men senaste nytt är att en av besättningsmännen på det fartyg som just vår container är på blivit sjuk. Räddningspatrull skickades ut så nu är han tydligen på sjukhus, men det försenade frakten med en vecka. Vi är inte förvånade alls, skulle snarare vara konstigt om det inte hade hänt något…