Att flytta till ett nytt land och komma till en skola med helt andra rutiner och där de håller på med helt andra saker än vad man gjort i sin gamla skola är inte lätt. Är man dessutom 13 år gammal tror jag det på många sätt är ännu svårare, flyttar man när man går i förskolan eller på lågstadiet inbillar jag mig att det är något lättare även om det självklart inte är särskilt enkelt det heller, framförallt med språket skulle jag tro. Men när man kommer högre upp i klasserna hinner skillnaderna mellan olika sätt att undervisa framträda betydligt mer.
Ni kanske kommer ihåg att jag skrev om att det framförallt var matten som var jobbig för Tess i början. De låg långt före här jämfört med hennes klass i Sverige, vilket gjorde att hon fick försöka ta in nästan två års kunskaper på ingen tid alls. Väldigt tufft var det hela våren, hon och Björn satt minst en timme varje kväll och bara tragglade matte, förutom alla andra läxor hon hade. Vi pratade med skolan och fick förslag på hur de skulle hjälpa henne, hon kunde gå ner en årskurs just i matte, eller få extra hjälp. Men allting drog ut på tiden och när det väl var dags att titta närmare på vad som skulle göras hade hon tagit in såpass mycket att det inte behövdes, så hon kämpade på i den vanliga matteklassen i alla fall.
Nu har hon fått lön för all mödan, minst sagt. På mindre än ett år har hon inte bara hämtat upp det hon legat efter och kommit ikapp, nu har hon högst snitt i klassen på just matte! Helt makalöst, tycker jag. Hon har gått från ett C i betyg till att nu ligga på ett A! För att få A måste man ha minst 93% rätt i snitt på alla quiz och prov man gör, och de har i snitt ett i veckan ungefär. Vi är så stolta så att vi kan spricka här hemma!
I amerikanska skolor har man nånting som kallas ”honor roll”. Det innebär att man uppmärksammar de elever som presterat extra bra med diplom vid en särskild ceremoni som man har efter varje kvartstermin. Igår var det dags att dela ut diplom till de elever som lyckats bra under höstterminen. På Tess skola finns tre ”kategorier”: ”A honor roll” (de elever som har A i betyg i samtliga ämnen), ”A/B honor roll” (de som har A eller B i samtliga ämnen) och ”perfect attendance” till de som inte haft någon frånvaro. Tess har A eller B i samtliga ämnen, och därför fick hon ta emot diplom:
Varför har vi inte sånt här i Sverige? Eleverna växer ju märkbart av att bli uppmärksammade för att de jobbar bra och presterar! Det är ju aldrig nån som säger något om att de som är duktiga i idrott får priser och utmärkelser för det, men att tala om att någon presterat extra bra akademiskt går inte för sig. Är det Jante som är där och knackar på axeln och tycker att det är skrytsamt? Men det är väl lika skrytsamt att ge ett pris till den som gjort flest mål i en fotbollsmatch också i så fall? Märkligt är det, tycker jag.
Idag var det dags igen. På Tess skola har de valspråket ”expect excellence every day” (lite svårt att översätta ordagrant men det betyder att man förväntar sig utmärkta prestationer varje dag). Inom parentes sagt har jag aldrig gillat det där, jag tycker det är fruktansvärt att förvänta sig att alla ska vara på topp hela tiden, varje dag. Snacka om att bädda för utbrändhet om nu någon skulle få för sig att ta det där ordagrant!
Men i alla fall. Förutom honor rolls så har Tess skola även något som kallas ”spirit of excellence” (som då alltså anspelar på deras valspråk), vilket innebär att varje lärare får utse en eller ett par elever som de tycker har gjort något lite extra. Det behöver inte vara akademiskt, utan kan vara ungefär vad som helst men som är lite mer än vad man ”behöver” göra för att klara skolan. Det kan vara att man är en bra kompis, att man vågar ha åsikter och kan argumentera för dem, att man är en typisk ledargestalt som andra ser upp till m.m. För ett par veckor sedan ringde Tess mattelärare och berättade att hon hade nominerat Tess till detta award! Anledningen var att hon gjort en så fantastisk prestation med matten som var en sån kamp från början. Detta kändes otroligt roligt, förstås!
Så idag var det en ceremoni i skolan där eleverna skulle få sina diplom. Föräldrarna var inbjudna (och naturligtvis är Björn i Tokyo och kunde inte vara med… 😦 ) och skolorkestern var där och spelade. Festligt värre! Sedan fick var och en gå fram och ta emot sitt diplom och höra motiveringen till varför man fått detta:
Tess motivering löd såhär:
Tess, I admire your courage to overcome your challenges in math. Courage is a quality of mind or spirit that enables a person to face difficulty with perserverance. Your persistance in improving your skills in math have been noticed and recognized. Thank you for being willing to help fellow classmates with their math assignments. It has been a joy having you in math this year. Continue to be the outstanding student you are!
Ungefärlig översättning: Tess, jag beundrar ditt mod att övervinna dina utmaningar i matematik. Mod är en egenskap i sinnet såväl som i anden, och som gör att en person kan ta sig an svårigheter utan att ge efter. Din envishet när det gäller att förbättra dina matematikkunskaper har uppmärksammats och värdesatts. Tack för att du vill hjälpa dina klasskamrater med deras matematikuppgifter. Det har varit en glädje att undervisa dig i matematik i år. Fortsätt att vara den enastående student du är!
Nämnde jag att vi är stolta? 🙂
utvandrarna. 