Wanted: Punxutawney Phil

Jag trodde förra inlägget skulle bli det sista som handlar om snön för i år, men så blev det inte. NC’s vädergudar beslöt sig för att ha lite kul ett tag till, och slog till med ett rejält snöoväder. Till och med Greensboros polis fick nog och utfärdade en arresteringsorder på Punxutawney Phil, murmeldjuret som spådde att vintern skulle fortsätta ett tag till! 🙂 (klicka på bilden om ni vill läsa mer om det)

Dock verkar även polisen ha haft rätt kul med snön, så stackars Phil kanske är förlåten i alla fall… 🙂

IMG_4522

Förra skolveckan hann knappt börja innan det var kört igen. På måndag var allt frid och fröjd, och skolorna var öppna. Tess kom äntligen iväg på sin track-träning, för första gången. Hon och en till stack iväg ut i skogen och sprang i en hel timme, med korta pauser var 10:e minut, så hon var lagom mör när hon kom hem!

Dan efter snöade det så skolorna stängde. En dag träning blev det alltså, sen var det kört igen! På sätt och vis var det kanske bra denna gången, för stackars Tess hade rejäl träningsvärk efter rivstarten dan innan.

Jag och Björn var på CVS och hämtade ut medicin på kvällen, och pratade lite med kassören och en kund som var där. Vi bara skakade på huvudet allihop åt snöhysterin i NC, kassören var från en liten stad i upstate New York och den andra kunden var från Chicago så vi var alla fyra vana vid betydligt mer snö än vad de stänger skolor och tömmer mataffärer för här!

Dan efter var det ju en knapp inch med snö på marken, så skolorna öppnade två timmar senare. Jag fick en fin promenad med hundarna i alla fall, snön var puderlätt, torr och fin, och det var jättevackert ute:

IMG_4468

IMG_4473

IMG_4474

IMG_4476

IMG_4479

IMG_4480

IMG_4482

IMG_4486

På onsdag kväll började vintern på allvar här – snön vräkte ner och på torsdag morgon låg det 5,5 inches med snö (cirka 14 cm) på marken när vi vaknade! Denna gången var den inte täckt av is heller som det var förra veckan utan den var mjuk och fluffig och det var verkligen jättevackert. Visserligen knäckande när det kommer så sent på vintern men ändå kul att få lite ”riktig” snö. Men skolorna stängde ju resten av veckan, förstås… Många make-up days blir det nu! 😦

Lite blandade vinterbilder, såhär ser NC ut i vinterskrud:

IMG_4496

IMG_4499

IMG_4500

IMG_4502

IMG_4513

IMG_7203

IMG_7222

IMG_7228

IMG_7229

IMG_7231

IMG_7233 IMG_7242

Men idag har våren kommit (?), +16° och nästan all snön är borta. Ljuvligt!

Vinterkaoset fortsätter

Det blir mycket väderprat nu, men det kan inte hjälpas. Det enda man pratar om här i NC är snön och kylan! Guvernören utlyste State of emergency redan i tisdags tror jag det var, precis som han gjorde förra året. Och precis som vi befarade redan i tisdags så har skolorna hållits stängda hela veckan, så nu blir det fyra dagar som ska tas igen på lovet. Den första make-up dagen blir redan den 27 februari, som egentligen skulle varit en ledig dag. Sen kommer de att knycka fredagen från påsklovet, och som det ser ut nu två dagar på sommarlovet. Låter rätt ok ändå, om det är så att de är färdiga med allt som de ska hinna med på terminen när sommarlovet egentligen startar så brukar det vara helt ok att inte komma till skolan på de make-up days som ligger på sommarlovet. Lärarna brukar till och med uppmana eleverna att inte komma, de vill väl vara lediga de med kan jag tänka!

Att de stängde skolorna i tisdags och möjligtvis onsdags har jag full förståelse för (även om det borde räckt med 2 eller 3 hours delay i onsdags), men resten av dagarna är ganska obegripliga. Vägarna har varit undanröjda och torra och fina så skolbussarna borde inte ha haft några problem att ta sig fram. Ibland tror jag att de så gärna vill ha drama att de tar alla chanser till att försöka göra läget värre än det är. Amerikaner i allmänhet är ju inte kända för måttfullhet precis, säg less is more till en amerikan och han tittar på dig med absolut tom blick och trevar efter lexikonet… På tv har de varit i extas och till och med kört omkring i bil på vägarna för att visa hur fruktansvärt det är. Lite jobbigt blev det för dem när det visade sig att det inte låg någon snö på vägen, men då flämtade de istället ”titta på trottoarerna, där ligger snön!” med dramatiskt darr på rösten…

Däremot har det varit hiskeligt kallt, igår var det -17°C på morgonen! Så delvis var det kylan som gjorde att det inte blev någon skola; en kombination av att de passade på att dra ner värmen inomhus de första två stängningsdagarna och därför hade svårt att få upp den igen tillräckligt mycket i torsdags, och att de inte vill att eleverna ska stå ute och frysa när de väntar på bussen.

Det sista låter ju omtänksamt i överkant, men här finns fattigdom på ett sätt som vi inte alls är vana vid från Sverige, som tur är. Många (likt Max och Tess då i och för sig 🙂 ) äger inte en vinterjacka, och en del verkar inte ens äga ett par långbyxor utan går i shorts året runt. Men ändå har jag svårt att förstå att samtliga skolor ska stänga för att en del inte har ordentligt med kläder. Max skola har en annan policy, som är betydligt vettigare. Därifrån kom ett mail i onsdags där man talade om att man tänker ha öppet resten av veckan, men att var och en får använda sitt eget omdöme. Är det så att vägarna där man bor inte är röjda så har de full förståelse för att man stannar hemma hellre än att riskera liv och lem på hala vägar. Och dessutom kom en uppmaning om att klä sig efter väder – shorts var inte att rekommendera! Och var det så att man inte kunde det så var det helt ok för de eleverna att stanna hemma också, men för de som kunde komma till skolan så var den öppen. Sunt tänk, och dessutom vettigare ur ett samhällsperspektiv. Det är ju inte så att alla barn kan vara hemma ensamma, utan många föräldrar tvingas ju vara hemma från jobbet när skolan stänger. Björn berättade att det var många på hans jobb som inte kunde jobba förra veckan av den anledningen, och sånt kostar ju pengar även för företagen.

Här hemma har det varit riktigt jobbigt med kylan. Det var inte kul alls att gå ut med hundarna igår i -15°, så det har blivit kortare rundor än vanligt. Dessutom är det riktigt besvärligt med snön  i skogen. Som jag skrivit tidigare så kom det ju isregn på kvällen/natten efter att den första snön lagt sig, och som la sig som ett istäcke över snön. Sen frös det alltså på rejält, så nu är snön mer som is än snö. Stigarna är som sådana där banor man kör bob i, och det är ingen sinekur att försöka promenera där. Till och med hundarna halkade och ramlade nästan omkull ibland. Ändå är det bättre än att gå på vägen tycker jag, här kan ju hundarna springa lösa åtminstone.

IMG_4440Igår gav jag upp när jag kommit halvvägs mot vad jag tänkt, och gick bort från stigen och upp till den här övergivna gamla ladugården och pustade ut lite:

IMG_4434

IMG_4433

Naturligtvis passade då Morris på att ta en egen liten tur och var borta i 10 minuter nånting. Jag blev på allvar rädd att jag skulle förfrysa både tår och fingrar medan vi väntade, trots att jag hade rejäla skor och vantar. Och Java hade tappat sockan och ”stöveln” som jag satt på hennes skadade tass för att skydda den från kylan, så jag blev nervös att hon skulle få frostskador på den delen av tassen som är hårlös nu. Men till slut kom han lunkande tillbaka, mycket nöjd och belåten och tämligen brun i skägget. Tydligen hade han hittat en smarrig ”isglass” som nåt rådjur lämnat efter sig…

Isen har till och med lagt sig på sjöarna här, och det tror jag aldrig att jag sett förut. Ett par meter ut möjligtvis, men inte hela sjön:

IMG_4439

En bra sak fick vi i alla fall reda på tack vare den myckna nyhetsrapporteringen. Som jag tjatat om gång på gång så är ju husen dåligt isolerade och när man står vid fönstren så känner man hur det blåser iskallt rakt igenom springorna. Nu fick vi tipset om att man ska dra ner persiennerna för att de ska isolera och bilda en luftspalt mellan fönstren och rummet. Jag var skeptisk till att det skulle funka eftersom det ju ändå är en liten glipa vid sidan, men vi testade. Och det gjorde faktiskt stor skillnad så nu går vi omkring i halvdunkel här hemma, men hellre det!

IMG_4441Idag har det dock varit varmare, bara -2° vilket känns som rena värmeböljan i jämförelse. Jag var och tränade på YMCA förut, och när jag körde hemåt kom till och med några regndroppar. Tror aldrig jag varit så glad över regn förut, nu vill jag verkligen ha bort snön! Tyvärr blev det bara några droppar, men prognosen säger att det ska börja regna inatt och sen hålla på även imorgon så vi får hoppas att det stämmer!

Köldrekordet närmar sig!

Vintern fortsätter att härja här, just när vi trodde att våren var på gång… För ett par veckor sen var det Groundhog Day och således dags för Punxsutawney Phil, det berömda murmeldjuret, att förutsäga vårens ankomst. Regeln är att om han ser sin egen skugga blir det vinter i ytterligare 6 veckor, ser han inte skuggan blir det istället vår. Jag har alltid undrat hur de avgör om han ser skuggan eller ej, och i år letade Max reda på hur det ligger till. Tydligen kollar de hur han reagerar när han går ut ur sitt bo, har han sett sin skugga vänder han och går tillbaka igen, annars kommer han fram. I år såg han skuggan och vintern ska därför fortsätta ett tag till. Jag tog det som ett gott tecken eftersom han oftast brukar ha fel (åtminstone de hela tre år som vi bott här 🙂 ), men i år verkar han få rätt. Damn you, Phil!

Idag har det varit vackert, men kallt. I morse mer eller mindre kröp jag ut med Java ut i skogen. Max fick ta Morris på en liten sväng på vägen eftersom han fick jätteont i sina tassar av snön igår, men jag och Java tog en tur ut i skogen här hemma eftersom jag inte ville åka nånstans med bilen på de här vägarna:

IMG_4418

Det var fruktansvärt halt eftersom det kommit isregn kvällen innan som lagt sig som glasyr ovanpå snön. Annars var det en ljuvlig dag, kallt som sagt men molnen försvann fort och den klarblå North Carolina-himlen förnekade sig inte idag heller:

IMG_4427

När vi väl flyttar härifrån är detta en av de saker jag kommer att sakna mest, det är sällan himlen inte ser ut såhär!

Dock sa prognosen att det skulle komma mer snö, och 20 minuter innan jag skulle åka iväg till läkaren för att kolla upp min sköldkörtel så började det helt plötsligt vräka ner. Jag blev rätt nervös, det är en bit att köra till läkarmottagningen och jag ville helst inte vara ute på vägarna om det skulle fortsätta snöa sådär. Men innan jag ens hade hunnit sätta mig i bilen så hade det slutat, och det som kommit hade knappt hunnit lägga sig ens.

När jag satt i provtagningsrummet och lämnade blodprov så satt två sköterskor och kollade uppdateringar från skolorna och mycket riktigt – imorgon kommer skolan att hålla stängt för tredje dagen i rad! Och då ska det inte ens komma någon mer snö enligt prognosen. Såhär ser det ut på vägarna nu:

IMG_4429

Jag står vid utfarten från läkarmottagningen här, och precis där låg det lite snö men som synes är ju vägbanan torr och fin. Men tydligen går det inte att öppna skolan ändå, och nu börjar sommarlovsdagarna ryka eftersom varje stängningsdag ska tas igen och det är ju mindre kul. 😦 Jag vet i och för sig inte anledningen till att de stänger, det står bara att det är ”due to inclement weather” så det skulle kunna bero på själva kylan och inte bara snön. På lokal-TV rapporterar de att vi börjar närma oss köldrekord, imorgon ska det som varmast bli -7°C och köldrekordet för den 19 februari är -11°C (1979). Sen kan man ju ändå tycka att det är lite överdrivet att stänga skolan för att det är -7° förstås! Nu återstår att se hur det blir på fredag, risken är väl att de stänger även då av rena farten…

Så hittade vintern hit till slut…

Precis som förvarnat så började det snöa idag på eftermiddagen. Skolorna stängde ju två timmar tidigare, och strax efter att barnen kommit hem började snön falla. Då visste vi ännu inte hur det skulle bli imorgon, men lärarna sa att man kunde räkna med att det inte skulle bli nån skola. Så Tess och två kompisar bestämde sig för att ha en sleep over hemma hos en av dem, och klockan 4 skjutsade jag dit Tess och M. Det var i grevens tid, det snöade rejält vid det laget och jag fick krypköra när jag skulle hem igen, det var redan halt på vägarna!

Jättekul för tjejerna med en sleep over i alla fall, de skulle passa på att åka pulka! 🙂 Här brukar inte föräldrarna tycka att det är en bra idé att barnen träffas på snow days, åtminstone inte om man inte bor på gångavstånd, eftersom de inte vill ut och köra när det är halt. Så det var kul att det var ok denna gången. Tess jacka har ju inte kommit än men de tog med sig rejält med kläder så att de skulle vara varma och dessutom kunna byta de kläder som blir blöta. Ska bli intressant att se när det går att få hem henne, de kanske blir kvar några dagar! 🙂

Här hemma var barnen på gatan snabba med pulkorna också, och hade jättekul med den lilla snön som hade hunnit lägga sig:

IMG_4410

Jag tog ut hundarna för lite bus i snön, och jösses vad förvånade de var! Morris verkade som om han glömt vad snö är, han som fullkomligt älskade snö när vi bodde i Sverige! Han gick ut och luktade misstänksamt på det vita, och sprang sen tillbaka och satte sig vid dörren och tittade misstänksamt på snöflingorna som singlade ner:

IMG_4402

Och Java? Tja, hon var en mycket, mycket lycklig hund idag:

IMG_4411

IMG_4415

Det är så ljuvligt att se henne skutta runt i snön, det går inte att ana att vi för bara två månader sen trodde att vi skulle mista henne…

Bokfikat jag skulle ha imorgon frös bokstavligt talat inne. Vid 5-tiden ringde de från Guilford County Schools och meddelade att alla skolor kommer att ha stängt, precis som vi anade. Brödet jag bakade igår och som jag tänkt bjuda på får ligga kvar i frysen en vecka till! 🙂

IMG_4399

Och som vanligt råder det halv panik bland befolkningen här på grund av snön. En vän som jobbar på CostCo (stor varuhuskedja) la ut en bild på bröddisken på Facebook, det var tre bröd kvar allt som allt när klockan bara var två på eftermiddagen! Snöskyfflar och isolering är också hårdvaluta, folk bunkrar upp som om de förväntar sig att vara insnöade i veckor. Märkligt. I NC händer det ju nästan aldrig att snön ligger kvar mer än en eller två dagar, så jag förstår inte varför man måste tömma butikerna på mat och konserver! Vi missade att fixa veckohandlingen igår, så hos oss gapar kylskåpet ganska tomt. Idag hade vi planerat att grilla lax och ha pressad potatis till, och hade inte så många alternativ så vi körde på det. Jag gissar att vi var de enda i hela NC som använde grillen en dag som denna! 🙂

IMG_4417

Vårsäsong, var god dröj

I år har Tess bestämt sig för att börja med en sport i skolan. Äntligen, känner jag! 🙂 Jag har velat det sen vi flyttade hit men precis när vi var nyinflyttade så var det så mycket med att komma ikapp i skolan (i och med att hon hoppade över en klass) och sen blev det liksom inte av. Men nu har hon och ett helt gäng av hennes kompisar bestämt sig för att börja med track.

Track är alltså när man springer på bana, antingen sprint eller också långdistanser. Man kan även hoppa längdhopp, tresteg och höjdhopp, så de kommer att få pröva på alltihop och se vad de gillar bäst. Jättekul!

I förra veckan var Tess och Björn på uppstartsmöte i skolan och fick träffa coach Ngo som kommer att bli Tess tränare. Det finns en head coach som i princip aldrig är ute och tränar utan det är huvudsakligen en administrativ syssla. Under sig har han fyra coacher som är de som faktiskt tränar ungdomarna. Eller athletes, som man titulerar dem. Känns så seriöst helt plötsligt, och typiskt amerikanskt! 🙂 Tess tränare verkar väldigt bra i alla fall, Björn fick ett väldigt bra intryck av honom så det känns ju bra.

Från och med imorgon ska de träna 5 dagar i veckan, 2 timmar varje dag direkt efter skolan. Känns lite mastigt med tanke på att de ju har läxor varje dag också, men så är det här. Coachen sa att skolan alltid ska gå först och ligger man efter i ett ämne är det ”ok” att inte komma på träningen nån dag om man känner att man istället behöver tutoring efter skolan, men då måste man ha med sig intyg från läraren att man varit på tutoring (tutoring innebär att man stannar kvar efter skoldagen och går till läraren i det ämne man behöver hjälp med och får en extra genomgång av det man tycker är svårt). Disciplin är det som gäller, med andra ord. Det är inte ok att säga att man inte känner för att träna en dag, man går på träningen om man inte har särskilda skäl, punkt slut.

Enda problemet är att all träning är utomhus, och nu helt plötsligt har ju vintern kommit till Greensboro. Förra söndagen var det 21 grader varmt, men i förmiddags när jag var ute med hundarna var det -10… Om Tess ska vara utomhus i två timmar varje eftermiddag måste hon alltså ha en jacka, något som hon inte ägt sen vi flyttade hit. Det låter kanske konstigt, men dels så är det ju inte så väldigt många dagar om året som den faktiskt behövs, och de dagar det är riktigt kallt behöver man ju inte vara ute så länge. Dessutom är det så stressigt på morgonen och eftermiddagen i skolan, så hon hinner inte gå till sitt skåp för att lämna jackan på morgonen och sen hämta den innan bussen går. Och släpa runt på den hela dagen är ju inget alternativ heller, så hon har helt enkelt inte velat lägga pengar på att köpa en som hon nästan aldrig kommer att använda i alla fall.

Men nu måste hon ju, så idag åkte hon och Björn iväg och skulle handla en eftersom idrottssäsongen börjar imorgon. De var i ett antal affärer utan att hitta en i hennes storlek, så det slutade med att vi fick beställa en på nätet i alla fall trots att det tar några dar innan vi får den då. Fram tills den kommer på onsdag får hon använda min. Men nu ikväll fick vi reda på att de jagat runt och letat alldeles i onödan, för nyss ringde de från skolan och meddelade att eftersom det väntas snö imorgon eftermiddag så stänger alla skolor två timmar tidigare och alla eftermiddagsaktiviteter är inställda. Dessutom misstänker vi starkt att skolan kommer att vara stängd helt och hållet på tisdag om det kommer så mycket snö som prognosen säger, och på onsdag är det två timmars early release och inställda eftermiddagsaktiviteter i vilket fall som helst. Så första träningen blir antagligen på torsdag! Lite snopet, men samtidigt börjar jag mer och mer uppskatta att de faktiskt stänger tidigare eller helt och hållet de dagar det är halt ute, med tanke på att folk verkligen inte kan köra bil här i vanliga fall och absolut inte i halka!

I’m alive!

Min tanke var att detta året skulle jag ta tag i det här med bloggandet igen, och få lite mer regelbundenhet på det. Det gick sådär… Förra året tycker jag att jag var ursäktad, det var ett fruktansvärt år och det var svårt att hitta ork och energi till att blogga. Detta året skulle bli en nystart, men anledningen till att jag varit dålig på att uppdatera är åtminstone trevligare än förra året.

Jag har tagit tag i mitt avhandlingsskrivande på allvar, nu jäklar ska jag bli klar någon gång! Därför är det svårt att orka med att sätta sig och blogga på kvällarna när jag skrivit, tänkt, skrivit och tänkt lite till hela dagen. Jag ska göra allt i min makt för att kunna disputera i juni har jag tänkt. Jag vet ännu inte om det kommer att gå för det innebär 4 månaders stenhård disciplin och i princip inte en enda sjukdag om det ska gå, men jag tänker göra mitt allra, allra bästa. Problemet i mitt fall är inte enbart att jag ska skärpa till mig och sluta prokrastinera mig igenom dagarna, jag har även problem med min sköldkörtel vilket gör att jag är sjukligt trött hela tiden. Sådär trött så att man får yrsel och det surrar i huvudet och man nästan blir gråtfärdig efter att ha varit vaken några timmar, och att ta sig igenom en hel dag utan att sova middag nån timme är inte att tänka på överhuvudtaget. Det är inte optimalt att skriva avhandling under de omständigheterna kan jag säga, men jag gör allt jag kan för att lyckas. Nu har jag åtminstone äntligen, efter flera år, lyckats ställa min egen diagnos och hittat en läkare som såg vad jag såg, så nu äter jag åtminstone medicin och har blivit lite piggare. Fortfarande är det en bra bit kvar mot att vara ”normal”, men det är bättre än vad det har varit!

Nu ikväll har vi precis varit ute med hundarna på kvällspromenaden, och det var nästan med livet som insats kändes det som. Vi satt och tittade på ”Familjer på äventyr” på svtplay (har ni inte sett den serien måste ni göra det, väldigt intressant om fyra olika familjer som är i olika stadier av att ha flyttat utomlands), och märkte plötsligt att det lät mer och mer utifrån. Vinden tog i mer och mer, och sen helt plötsligt flög ytterdörrarna upp av vinddraget! Bara minuter innan var det helt lugnt, men det slog om på ingen tid alls. Lika bra att klä på sig och gå ut medan tid var, tänkte vi. Där vi bor har de bevarat mycket av träden på varje tomt vilket är mysigt i vanliga fall och gör området lummigt och fint. Men just ikväll hade vi klarat oss utan det lummiga kände vi, träden vajade hit och dit och vi försökte så mycket som möjligt att gå mitt i vägen ifall något träd inte skulle klara av vindbyarna. Läskigt! Snöade gjorde det också, vilket kändes jättemärkligt för det är 5 plusgrader och känns inte särskilt kallt alls utom just i vindbyarna. Det varnas för fullt på tv nu för kylan och framförallt för de iskalla vindarna.

Jag är ändå glad att vi inte bor högre upp på östkusten, framförallt Boston har verkligen fått känna på vintern i år. De har redan fått flera feet med snö och mer är att vänta de närmsta dagarna. Tess och jag pratade bara häromdagen om att i år är det kanske det första året vi får uppleva utan någon snö alls eftersom vi hittills haft en väldigt mild vinter, men det är bara att glömma verkar det som nu. På måndag eftermiddag ska det börja snöa (förutom det som kommer nu då men som hittills i alla fall inte har lagt sig alls), och även på tisdag ska det komma snö.

Alltså ser det ut som om vi kan se fram emot åtminstone två snow days (=skolan stängd) i år. På tisdag är det tänkt att jag ska ha bokfika här hemma hos oss, men vi får väl se om det går att genomföra eller om jag för skjuta upp det. Bokfika är en aktivitet vi har inom SWEA, en gång i månaden träffas vi hemma hos någon och äter frukost och har med oss svenska tidningar och böcker som vi lånar av varann. Brukar vara väldigt trevligt, men stänger skolan och det är kaos på vägarna får vi skjuta på det helt enkelt. På måndag är det President’s Day och då är Max skola stängd i vilket fall som helst, men inte Tess skola. Vi får avvakta och se hur det blir helt enkelt!

Nytt körkort och nya permits

Visumen vi fick när vi flyttade hit 2012 gällde i tre år, så den 15 januari i år gick de ut. Det har varit en otrolig massa krångel hit och dit hela hösten med hur vi ska göra för att förnya dem. Måste man åka till Sverige för att göra det, eller kunde vi möjligtvis åka till Kanada eller Mexico över jul och förnya dem på ambassaden där? Efter väldigt mycket om och men och olika bud från alla inblandade kom vi fram till att man måste åka till den ambassad som utfärdade det första visumet, i vårt fall Sverige och Stockholm.

Vi visste inte i somras om Björn skulle få förlängt kontrakt eller om vi skulle behöva flytta tillbaka till Sverige i januari, och när vi väl fick besked om förlängt kontrakt hade skolorna redan börjat och då ville vi inte behöva ta ledigt för att åka till Sverige och fixa visumen. Efter ytterligare en massa dividerande hit och dit fick vi till slut besked om att Björn måste åka till ambassaden i januari och förnya sitt L1-visum, resten av familjen kunde åka dit senare under året om vi ville. Skönt! För ett par veckor sen fick vi så pappren som visade att vi fått visumen förlängda 2 år till, till 2017.

Förra veckan åkte Björn till Sverige på jobbresa och passade då på att åka till ambassaden för att fixa sitt visum. Väl där tittade de på alla papper han hade med sig och undrade varför han kommit dit, allt var ju redan klart så han hade inte ens behövt komma till ambassaden. Här hade vi haft hur mycket krångel som helst med alla papper och Björn hade suttit i timmar och fyllt i alla uppgifter som ska fyllas i (ange samtliga skolor du gått i i hela ditt liv, förklara vad det är som gör dig så unik så att du måste jobba i USA istället för att företaget anställer en amerikan, m.m, m.m) och så hade han inte ens behövt komma till ambassaden… Suck! Nåja, det var ju skönt att allt gick smärtfritt i alla fall. Däremot måste jag och barnen komma dit senare i år, jag hade i så fall snarare trott att det var viktigast att Björn med sitt L1-visum var tvungen att åka dit och att jag och barnen med våra L2-visum inte hade behövt det men det var alltså tvärt om.

En sak som ställde till det med att visumen gick ut i år var att när vi fick våra körkort och barnens permits (körkortstillstånd) så gick även de ut 15 januari 2012. Alltså var vi nu tvungna att åka till DMV och förnya dem. Björn åkte dit redan innan han for till Sverige, och jag och barnen åkte dit i lördags för att fixa våra. När lördagen kom fick Tess feber och kunde inte åka med, så jag och Max stack iväg själva efter lunch, mätta och beväpnade med böcker eftersom man aldrig vet hur många timmar man får sitta och vänta. När vi körde in på parkeringen var det misstänkt tomt, inte en enda bil faktiskt. Någon (det är så tråkigt att nämna namn och peka ut folk tycker jag, så jag föredrar att vara anonym) hade tagit reda på att det var öppet på lördagar men kanske inte kollat så noga exakt vilka tider det var öppet. Nu visade det sig att vi kom dit 1,5 timma efter att det stängt…

Nytt försök igår. Tess hade studiedag så vid 3 åkte vi iväg och hämtade Max på skolan, och denna gången hade jag noga kollat upp att det skulle vara öppet fram till 4.30! På DMV var allt som det brukar vara. Vi kom in till ett fullpackat väntrum, som vanligt, folk satt på golvet och lite överallt och väntade. Tanten i receptionen var jättesur, som vanligt. Jag misstänker starkt att de som jobbar i receptionen där måste gå en anti-charmkurs innan de släpps in, surare människor får man leta efter. Jag lämnade fram våra visum, körkort/permits och pass i en enda stor bunt, och fick en skarp tillsägelse att jag skulle dela upp dem i tre högar innan hon ens tänkte bevärdiga sig med att titta på dem…

Nån halvtimme efter att vi satt oss i väntrummet blev en ung kille uppropad (en kompis till Max, för övrigt!). Han reste sig från golvet där han suttit och höjde teatraliskt armarna mot skyn och utbrast i ett lyckligt och ironiskt ”Hallelujah!”. Hela väntrummet började gapskratta men kvinnan som satt bredvid mig drog samtidigt efter andan och viskade till mig att han nog bör vara försiktig, ”här har de verkligen ingen humor!”.

Till slut kom även vi fram. Jag och Max fick göra om syntestet och vägmärkestestet, som tur var hade jag ögnat igenom vägmärkena medan vi satt och väntade. De flesta är ju ganska självbeskrivande, men de har alltid fyra stycken med som man bara får se konturerna på och alltså måste känna igen ändå. Jag fick stoppmärket, järnvägskorsning (den kommer alltid med), skola och ”no passing zone”. Den sista hade jag nog aldrig klarat om jag inte precis hade kollat på alla märken, det märket ser ut som en vimpel ungefär och är inte jättevanligt:

no-passing-zone

 

Det står ju No passing zone på det men jag fick alltså bara se konturerna av det och då blir det ju lite knepigare. Jag fick alla rätt i alla fall, som tur var, och det fick även Max. Tess hamnade hos rare Mr Honeycutt som var den som gav mig mitt körkort för tre år sen, han visade sig vara lika rar nu med för Tess slapp göra testet! Eftersom Max och Tess inte är myndiga och skulle ha sina permits så var jag tvungen att skriva på pappren för dem. När jag kom till Mr Honeycutt talade jag om för honom att det var han som gav mig mitt körkort. ”Yes I know, I remember you!” sa han glatt. Jag måste ha gjort stort intryck, det är ju ändå tre år sen! Jag berättade att jag bloggat om hur trevlig han var och det tyckte han var väldigt kul 🙂

Efter allt pappersarbete var det dags att ta fotografier, och sen fick vi varsin papperslapp med våra tillfälliga körkort och permits. 1,5 timma blankt, ganska bra för att vara DMV! Om nån vecka får vi våra riktiga kort hem i brevlådan, och sen kan vi köra i två år till innan vi behöver göra om alltihop igen.

Nu börjas det igen…

Vid 5.30 i morse ringde de och meddelade att skolan skulle starta 2 timmar senare idag på grund av blixthalka. Det var varning för isregn men åtminstone här i Sommerfield har det inte blivit det än, men regn igår och ett par minusgrader under natten gjorde att vägarna var väldigt hala. Till och med Max skola meddelade att även de skulle starta 2 timmar senare, och de brukar vara väldigt restriktiva både med senare start och med att stänga skolan helt.

Björn ringde när han tagit sig till jobbet klockan 7 och varnade för att det verkligen är jättehalt ute. De hade saltat men bara i korsningarna, så det var fortfarande glashalt större delen av vägen. Märklig prioritering kan man ju tycka, kostar det inte mer med alla olyckor än att slänga på salt längs med hela vägarna? Här existerar ju inte vinterdäck så det är verkligen befogat att bland annat skolorna inte vill låta skolbussarna åka när det är så halt.

Vi anade ju redan igår kväll att det skulle bli så här, men Guilford County School, myndigheten som basar över alla skolor i vårt county, vägrade att ge besked då. Elever vädjade på twitter om att få veta innan de gick och la sig, skulle det bli sovmorgon kan det ju vara skönt att få veta det så man slipper gå upp i vanlig tid bara för att konstatera att man kunde ha fått sova två timmar till, men de ville inte bestämma något då. Klockan 5 på morgonen tas såna besked efter att någon gått ut och kollat vägarna, och det går inte att rucka på.

Nu är klockan nio på morgonen och för en liten stund sedan ringde de och sa att skolorna kommer att vara stängda hela dagen, det är fortfarande snorhalt på vägarna så de vågar inte ge sig ut med bussarna. Skit! 2 eller 3 timmars senare skolstart är ju bara skönt, man kan ta det lugnt på morgonen och dessutom får eleverna en kort skoldag, men när de stänger hela dagen så måste den dagen tas igen någon annan gång. Oftast är det en dag på påsklovet eller sommarlovet som ryker. Förra året höll hela påsklovet på att ryka för att det var så många dagar som skulle tas igen, det vill vi inte vara vara med om en gång till!

Att jäsa en deg

Idag är det bakdag. Jag har blivit smått manisk på att baka bröd, jag började lite försiktigt när vi precis köpt vår fina köksmaskin från Kitchen Aid, men ganska snart rann det ut i sanden. Men i höstas tog jag tag i det igen, och nu bakas det för fullt! Tess är jätteglad, ”jag vet inte vad som hänt med dig mamma men fortsätt bara!” sa hon för ett tag sen… 🙂

Ett problem har dock dykt upp nu på vintern. Husen är kalla och dragiga här, och vi har inga element utan värmen kommer från AC:n som blåser upp varmluft genom galler i golven:

IMG_4317

Det är väl oftast helt ok, frågar man Morris är det till och med att föredra framför vanliga element eller golvvärme. På sommaren ligger han utsträckt tvärs över gallret och njuter av kall luft som blåser på magen, och nu på vintern är det istället skönt att ligga där och bli riktigt varm tycker han. 🙂

Däremot är det lite meckigt att baka bröd. Färsk jäst är krångligt att få tag på här, det säljs inte i vanliga affärer utan man får åka till ett bageri och köpa direkt från dem om man absolut vill ha tag i det. Jag tar mig aldrig tid att göra det utan köper torrjäst istället, och det går ju utmärkt att baka med men det är lite känsligare för att det ska vara varmt. Och husen här är som sagt kalla, och det drar från fönster och dörrspringor. Dessutom blåser det då från AC:n i golven. Inte så optimalt, så när det är riktigt kallt får man vara lite extra kreativ. Sätter man på öppna spisen och lägger degen framför så blir det varmt och gott och degen jäser som den ska. Man får bara passa så att ingen hund eller katt går fram och provsmakar…

IMG_4314

Ingen verkar direkt ifrågasätta att husen är byggda på detta viset, och de är absolut inte beredda att betala för att bygga hus som är varma och dragfria. Lika mycket som kylan kommer in nu på vintern så läcker ju kalluften ut på sommaren, så gasräkningen är mycket imponerande de månader det är riktigt kallt och riktigt varmt. Men engångskostnaden är ju högre om man ska bygga ett mer rejält hus och här tänker man oftast (och det gäller inom de flesta områden) bara på vad saker och ting kostar just nu och ser inte på vad de kan spara framåt.

Bomber och granater!

Idag har vi, och framförallt Max, haft en minst sagt spännande eftermiddag. Vid 12-tiden kom det ett mail från skolan om att de skulle ha en practice shelter under eftermiddagen. Det innebär att man tränar på hur man ska göra om det kommer in en inkräktare på skolan, ungefär som en brandövning fast tvärtom kan man väl säga, de får lära sig hur man ska gömma sig osv. Med alla skolskjutningar som varit i det här landet genom åren så är det tyvärr en lika viktig som nödvändig övning.

En timma senare kommer det ett nytt mail, där det står att ”we are still under shelter in place”, denna gång inte ett ord om att det var en övning längre. En halvtimma senare ytterligare ett mail, nu var allt som vanligt igen och eleverna hade återgått till sina lektioner. Alla elever var i säkerhet, stod det också. Det lät ju lite skumt, om det bara var en övning så är det väl självklart att alla elever var i säkerhet? En timma senare ytterligare ett mail: de hade haft en övning men mitt under övningen hade ett mystiskt paket upptäckts som helt plötsligt gjorde att det var skarpt läge. Nu började man ju undra rejält vad sjutton det var som pågick egentligen. När Max äntligen kom hem fick jag höra hela den fantastiska historien:

Förra terminen hade de haft ett engelskaprojekt, där man skulle göra en tidskapsel. En elev hade, efter att ha fått godkännande från läraren, lagt en handgranat och en kanonkula – tillverkad i papier maché – i sin tidskapsel. När projektet var över hade han glömt bort lådan som blev stående i skolan över jullovet. Idag hade han kommit ihåg den, och bestämt sig för att ta med den hem. Först skulle han bara in och ta en fika i skolcafeterian, och ställde därför lådan utanför. Sen glömde han den, igen…

Inför shelter-övningen går så säkerhetsansvarige runt på skolan och kollar så att allt ser ok ut. Man kan ju bara föreställa sig känslan som uppstod när han går förbi cafeterian, ser en ensam låda utanför, går närmare för att se vad det kan vara och eftersom den var delvis genomskinlig plötsligt stirrar rakt ner på en handgranat och en kanonkula… Hade man inte vetat att det varit sant hade man ju trott att det var nånting från en film!

Polis tillkallades, som för säkerhets skull spärrade av både skolan och hela gatan utanför i båda riktningar. Det blev en såpass stor grej av det att såväl lokaltidningen som Fox skrev om det på sina hemsidor.

Max känner den stackars killen som lämnade lådan där men av förklarliga skäl har han inte pratat med honom om det än. Tur för honom att han dubbelkollade med läraren innan han tillverkade ”granaten” i alla fall! Däremot mår ju inte läraren särskilt bra just nu förstås. Enligt Max var hon helt förstörd och var rädd att hon skulle få sparken. Det hoppas (och tror) jag verkligen inte att hon får, allt är ju en helt otrolig serie olyckliga omständigheter och just denna läraren är dessutom enormt duktig och en av mina favoriter.